Så möjliggjordes Stora Ensos markimperium
Hylte: Brukspatron Petersson spelade ”hemmansägare” och lät skifta byns marker. På det sättet grundades Stora Ensos stora skogsinnehav i Hylte.
Hylte: Historien om Stora Ensos
5 200 hektar mark sträcker sig bak till 1850-talet, då brukspatron J G Petersson skaffade sig skog förklädd till ”hemmansägare”.
Delar av den mark som Stora Enso nu bjuder ut till försäljning blev bolagsmark redan vid mitten av 1800-talet, efter att ha tillhört självständiga hemmansägare i byarna Våcknared, Borgen, Hästerås och Mårenäs mellan Rydöbruk och Kinnared.
Det gjordes dock inte på samma vis som baggböleriet i norra Sverige, vilket förekom vid samma tid, där bönder lurades att till underpris sälja sina skogar till sågverksindustrin.
Bönderna runt Rydö – redan vid inledning av 1800-talet en bruksort – fick i stället en marknadsmässig och opartiskt förmedlad ersättning för sin skogsmark. Metoden bruket använde för att komma över den var ändå häpnadsväckande. HP har grävt i arkiven och kan presentera en historia som aldrig tidigare berättats:
Vi börjar med förmiddagstimmarna fredagen den 20 juli 1855, mitt på Borgens oskiftade bytomt. På gårdsplanen runt Jönköpingslantmätaren T L Rydgren stod då nio personer samlade, sju av dem på olika sätt ägare till byns mark och gårdar. Det övriga två var borgensmän utsedda att vara vittnen.
Varje skiftesdelägare fick lägga fram sina synpunkter på värderingen av byn – dess åkrar, ängar, hus, skogar och utmarker – vilket lantmätare Rydgren varit sysselsatt med sedan förra hösten.
Byborna godkände uträkningarna kring de över 600 små markstycken som fanns ritade och numrerade på en kolorerad karta över byns marker.
Alla lyssnade särskilt när ordet gick till J G Petersson, brukspatronen från järn- och handpappersfabrikerna i Rydö.
J G Petersson hade halvtannat år tidigare helt överraskande köpt den näst största gården i byn. Han tog den inte i bruk. Men han utnyttjade sin lagstadgade rätt som gårdsägare genom att begära och få utfört det som kallades ”laga skifte”.
När allas blickar var riktade mot den 41-årige bruksdisponenten, släppte denne den bomb som vissa kanske anat men som de flesta förmodligen hade svårt att begripa:
– Jag avstår mark i byområdet där gårdarna ligger, eller i dess närhet, om jag får byta till mig all den utmark som finns ned mot Nissadalen och som också gränsar till de ägor jag redan har nere i Rydö… och i riksdaler får viss ersättning för den odlingsmark jag går miste om.
Efter rådläggning med lantmätaren gav byborna ”odelat bifall”, som det står i protokollet, till Peterssons begäran: Nu skulle de ju i ett slag alla få mer åker och äng än vad de tidigare hade till att få bärgning från. De blev till slut så nöjda att de i oktober samma år, då skiftet avslutades, utsåg J G Petersson till att förvara de skifteshandlingar som byn i fortsättningen skulle ha tillgång till.
Med sin listiga manöver kom J G Petersson över 118 hektar skog till sin bruksrörelse.
Nu är den värderad till 16,3 miljoner kronor, som del i den markaffär vilken i dagarna – 165 år senare – utannonseras som den ”största i Sverige”.
Boningshuset och den ladugård som blev över i byn, från gården som Petersson köpte, lät patronen montera ned och sätta upp i närheten av bruket.
Petersson var även en aktör när laga skifte genomfördes för byarna Hästerås 1855 och Mårenäs 1862.
J G Petersson kom till Rydö 1833 som 27-årig bokhållare (kassör). Han lämnade trakten efter drygt ett år men återvände redan 1838. Denna gång hade han så mycket pengar på fickan att han kunde köpa den bruksrörelse han tidigare tjänat.
På 1870-talet sålde Petersson bruket vidare, blev vald till kommunalstämmordförande och byggde sig ett ståtligt hus på höjderna ovanför Rydöbruk.
Därifrån, på dalgångens motsatta sida i siluett mot solnedgången, kunde han under resten av sitt liv varje dag skåda den långa randen av de skogar han investerat i under sina år som brukspatron. Skogar som Hylte Bruks AB kom över några decennier senare, och som i förlängningen blev en del av Stora Ensos markimperium.
J G Petersson dog 1887 och blev begravd i Torup. Också de numer överväxta ruinerna av patron Peterssons ”slott”, som huset kallades, ligger på Stora Ensos nu utbjudna mark.
” Jag avstår mark i byområdet där gårdarna ligger.
J G Petersson, bruksägare i Rydö 1838-1873