Professor: Vi begär kanske orimligt mycket av de unga
Unga sprider smittan nu – hur kommer det sig? Känslan av odödlighet och sämre riskhanteringsförmåga kan ligga bakom, enligt experter. Men fokuset på 70-plussarna kan ha också ha gjort att unga känner sig säkra.
Folkhälsomyndigheten pekar på ungdomarna som en källa till smittspridning nu i höst. Frågan är varför just de unga släppt på coronakontrollen. Här är några olika experters svar.
Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, vill i viss mån ta ungdomarna i försvar.
– Även om många unga faktiskt beter sig oansvarigt så är de inte ensamma om det. Och de som drar ögonen till sig på grund av sitt hälsovådliga beteende är en minoritet – alla de unga som är hemma och följer rekommendationerna ser man kanske inte alls, säger han.
Att smittan går upp kan ha flera orsaker, tror han, restriktionerna har ju lättats sedan i juni.
Men uppoffringen som unga måste göra nu är väldigt stor, konstaterar han.
– Många har hela sitt liv utanför hemmet. Vi medelålders sitter oftare hemma och har oftast familj och jobb. Yngre kanske inte bor lika bra eller kanske inte ens har något hem. Att leva upp till restriktionerna är en större belastning för dem.
– Vi begär mycket av dem. Kanske orimligt mycket.
Han pekar också på att unga under 20 år inte har utvecklat sin förmåga att hantera risker, och att unga har ett kortare tidsperspektiv än de flesta vuxna. Ett år i en 19-årings liv är en mycket längre horisont än för en 40-åring.
Men det finns också en rättviseaspekt som han vill hålla fram. I många avseenden har livet för många ungdomar pausats. Ändå förväntar vi oss att de ska hålla i och hålla ut när det gäller restriktioner och begränsningar, trots att de kanske inte själva löper så stor risk.
Maria Thoresson, psykolog och verksam i Göteborgsområdet, tror att det finns en bild av att unga är säkra i pandemin.
– I de första rapporterna i våras gick man ut ganska hårt med att unga inte drabbas så hårt.
Den bilden är kvar, och har också förstärkts, tror hon. Ungdomar ser sig som odödliga.
– De tänker att de själva inte drabbas.
Nu är också många helt enkelt trötta på distans och avhållsamhet, förklarar hon. Ungdomar söker ofta närhet hos varandra, den är viktigare än familjens kärlek.
– Många har ett stort umgänge. Det har pratats mycket om äldres situation, men ungdomar blir också mycket utlämnade i pandemin. De köper inte det.
Hon tror att restriktionerna kan kännas alltför tunga när ungdomar inte själva tror att de drabbas.
Brit Stakston, mediestrateg med inriktning på bland annat sociala medier, tycker att fokuset i Sverige har varit för stort på äldre människor.
– Det har varit ett väldigt tydligt fokus på 70-plussare. Kommunikationen har delat upp äldre och yngre.
Hon tycker att fokuset har varit för litet på den egna hälsan – ungdomar kan faktiskt också drabbas.
Hon tycker att myndigheterna varit bra på att dela med sig av information, men medievalet har inte alltid varit det bästa.
– Facebook är inte effektivt för att nå de unga. De unga finns visserligen på Facebook, men inte för att interagera med myndigheter.
Hon förklarar att konsumtionen av nyheter på sociala medier har minskat under pandemin, enligt flera olika studier, bland annat från Nordicom. I stället har vi valt traditionella medier, som tv och tidningar.
Brit Stakston tror att det skulle behövas nya grepp för att nå ungdomar med coronainformation. Kanske poddar, och kanske också via influerare.
– Det behövs också exempel, inte bara ett budskap som pumpas ut.
Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef på Folkhälsomyndigheten, förklarar att det är väldigt viktigt för myndigheten att nå de unga.
– Vi håller på att ta fram mer riktad information.
Folkhälsomyndigheten finns på sociala medier, som Facebook, Twitter, Instagram Stories och Linkedin, dessutom på Youtube, berättar hon.
– Sociala medier är jätteviktigt. Vi vill hålla i gång samtalet med ungdomarna.
Det Folkhälsomyndigheten framför allt vill kommunicera är vikten av att hålla avstånd.
– Det är viktigt att förstå att det går att påverka.
Begär vi för mycket av ungdomarna?
– Inte mer än av 70-plussarna, säger Elisabeth Wall Bennet.
regeringen reglera allmänna och offentliga sammankomster. Lena Hallengrens förhoppning är att den nya lagen ska vara på plats i sommar.
– Lagen begränsar människors frihet att röra sig, möta andra, och även näringsfriheten. Därför kan det inte göras på några veckor. Det är viktigt att vi göra det noggrant och snabbt, säger Lena Hallengren.
Den nya lagen ska först beredas av regeringen, men för att den ska bli verklighet krävs att det röstas igenom riksdagen.
– Det är väldigt omfattande och stort arbete att ta fram en sådan här lag, säger Lena Hallengren.
På frågan om varför det här förslaget kommer först nu säger Lena Hallengren att den här pandemin bara har börjat.
– Vi är förmodligen inte ens mitt i den, utan vi har fortfarande lång tid kvar innan pandemin är över.
Som Dagens Nyheter var först med att rapportera ska regeringen även utreda en annan, långsiktig lag som kan användas vid pandemier i framtiden.
Folkhälsomyndigheten skriver i ett meddelande till TT att myndigheten inte har några kommentarer.
Helena Leufstadius, vd för Svensk Kollektivtrafik, säger att hon har full förståelse för att tuffa beslut måste fattas.
– Det viktiga är att det sker i samråd med den lokala kollektivtrafikmyndigheten, så man får möjlighet att anpassa sig i tid. Det går inte med någon timmes varsel, säger hon.
” Det har pratats mycket om äldres situation, men ungdomar blir också mycket utlämnade i pandemin. De köper inte det.
Maria Thoresson, psykolog