Jan-owe Wikström: En förtrollad afton då lilla HBK chockade en hel fotbollsvärld

De var världsstjärnor och hette sådant som Hristo Stoichkov, Fabio Cannavaro, Dino Baggio, Massimo Crippa, Antonio Benarrivo, Gianfranco Zola och – Tomas Brolin och på avbytarbänken satt Gianluigi Buffon och Filippo Inzaghi. De hade kommit till Göteborg och Gamla Ullevi för att vifta bort ett litet amatörlag som hette Halmstads BK på sin väg mot nya framgångar i Cupvinnarcupen. Och reste hem dagen efter – chockade och förnedrade med svansen mellan benen efter surrealistiska 0–3, men säkert tacksamma över att det rådde journaliststrejk hemma i Italien, vilket gjorde att matchen tv-sändes, men utan kommentator.

Den 19 oktober är på dagen 25 år sedan, men jag minns än i dag hur vi satt där på Gamla Ullevis slitna pressläktare när Gamla Ullevi var gamla Ullevi och gnuggade ögonen och nöp oss i armarna.

1–0 Niklas Gudmundsson. 2–0 Niklas Gudmundsson. 3–0 Robert Andersson. Mot Parma!

Den lilla blåsvarta flugan från Sveriges västkust var inte en ofarlig fluga utan en dödlig geting som hade vält – nä, krossat, kolossen Parma med alla sina mångmiljonärer och världsstjärnor med totalt 275 A-landskamper mot HBK:S 16.

Jag och fotografen Jari Välitalo hade dagen innan följt HBK:S hela uppladdning från resan från Halmstad – där matchen inte fick spelas på grund av kommunalarbetarstrejk – till incheckningen på Hotell Europa i Göteborg där ett stort pressuppbåd hade mött upp.

– Önskeresultatet skulle vara 2–0. Men det är ingen katastrof om Parma skulle göra ett mål eftersom vi har så kontringsskickliga spelare, sa tränaren Mats Jingblad på presskonferensen.

” De hade kommit till Göteborg för att vifta bort ett litet amatörlag som hette Halmstads BK på sin väg mot nya cupframgångar.

Efter overkliga HBK 3 och Parma 0 var han närmast mållös:

– Jag är nästan rörd. Nä, jag är rörd. Här möter vi några av Europas – ja, världens skickligaste anfallsspelare och släpper bara till fyra, fem riktigt vassa lägen. Och dom tar Håkan.

Jodå, även om mycket av rampljuset riktades mot målskyttarna Gudmundsson och Andersson var alla hjältar och då inte minst målvakten – Håkan Svensson som nollade alla giganter, som alla sedan passerade den mixade zonen utan att stanna.

Att HBK sedan, med Niklas Gudmundsson avstängd efter en horribel varning, förlorade returen med 0–4 förtar förstås lite av glansen.

Men det var ändå HBK:S första avtryck i den internationella fotbollen. Under de kommande åren skulle Sveriges EM- och Vm-trupper bestå av minst 1/3 spelare med Hbk-anknytning.

Före matchen mot Parma hade HBK spelat 6 internationella cupmatcher. Efter densamma skulle det bli 39 till varav ytterligare några riktiga skrällar.

Jag glömmer aldrig José Mourinhos min på presskonferensen bredvid en nöjd Tom Prahl efter att HBK den 28 september 2000 via 2–2 på Estadio da Luz i Lissabon hade slagit ut Benfica ur Uefa-cupen. Det var Mourinhos första erfarenhet av internationell fotboll och då hade en annan tränargigant, Jupp Heynckes, fått sparken dagarna innan efter 1–2-förlusten i första matchen på Örjans vall.

Och min kollega Anders Tornell kommer förstås för alltid att minnas bragden i samma stad 2005 när han som ensam svensk journalist gång på gång fick skriva om ingressen, men till slut kunde skriva att HBK trots 1–2 hemma hade skickat ut självaste Uefacupfinalisten, Sporting, med 3–2. Och det på självaste tränaren Janne Anderssons födelsedag, den 29 september.

Men 3–0 mot Parma är och förblir ändå HBK:S största internationella bragd. Det var då, den 19 oktober 1995 som lilla HBK den där kyliga höstkvällen på Gamla Ullevi krossade världsstjärnorna, chockade en hel fotbollsvärld 0ch visade att halländskt hemlagat duger bra det också.