Pengar skyfflas mellan bolag för att slippa skatt
Halmstad: Långt ifrån alla kommunala bolag går med vinst. De som gör det bär de övriga. Genom moderbolaget kan vinsterna flyttas och Halmstads kommun slipper betala många miljoner i vinstskatt.
Halmstad: Bland Halmstads kommuns bolag finns både vinstmaskiner och sorgebarn. Tack vare det gemensamma moderbolaget kan de starka bolagen bära de svaga och även stärka kommunens kassa. Moderbolaget gör det också möjligt att skatteplanera och slippa undan statlig skatt i mångmiljonklassen.
En titt i de kommunala bolagens bokslut för 2019, visar tydligt vilka som går bra och vilka som inte gör det. Både bostadsbolaget HFAB och energi- och miljöbolaget Hem levererar rejäla vinster på 144 respektive 159 miljoner kronor. Även Halmstads stadsnät och Hallands hamnar Halmstad går med plus och har en vinst på 41 respektive 10 miljoner kronor.
För just dessa fyra kommunala bolag finns ett uttalat krav från kommunen om att de ska gå med vinst. Hur stort det så kallade avkastningskravet ska vara bestäms varje år av politikerna i kommunfullmäktige.
För övriga bolag, det vill säga Halmstads flygplats, Destination Halmstad, Laholmsbuktens VA, Halmstad Business Incubator och Industristaden, finns däremot inget vinstkrav.
– I de verksamheterna ser vi att det är svårt att nå en lönsamhet inom de närmaste åren och att de istället har behov av koncernbidrag, säger Mattias Rossköld, kommundirektör och vd i moderbolaget Halmstads Rådhus AB.
För att krångla till det så finns det delar i Hem:s och LBVA:S verksamheter som enligt Kommunallagen inte får gå med vinst. Det är de verksamheter där man har monopol, såsom hanteringen av hushållens avfall och vattendistributionen, och där renhållningstaxan och va-taxan bara precis får täcka bolagets kostnader (självkostnadsprincipen).
Däremot får exempelvis Hem tjäna pengar på att sälja fjärrvärme till företag och på att ta emot och förbränna industriavfall.
De fyra kommunala bolag som har avkastningskrav får behålla delar av vinsten och kan använda den till olika investeringar eller för att stärka sitt eget kapital. Men en vinst ska också beskattas med statlig bolagsskatt på drygt 21 procent och det är här som finessen med ett gemensamt moderbolag kommer in.
Genom att låta stora delar av vinsterna gå in i Halmstads Rådhus AB, ett så kallat koncernbidrag, så kan moderbolaget i sin tur lämna bidrag till de dotterbolag som gått med förlust under året. När man på sätt minskar den totala vinsten så blir den statliga skatten betydligt lägre. Under 2019 sparade detta kommunen cirka 12 miljoner kronor i skattekostnader.
– Det här är ett sätt att skatteoptimera och ge medborgarna mer för pengarna. Det är fullt lagligt
enligt gällande skattelagstiftningen och så man gör inom alla privata koncerner. Hade vi inte fungerat som en koncern så hade varje bolag fått betala full vinstskatt, förklarar Carl-johan Berthilsson (M), styrelseordförande i Halmstads Rådhus AB.
När återstående vinst är skattad och klar kan bolagen göra utdelningar. Förra året fick moderbolaget sammanlagt 68 miljoner kronor i utdelning från HFAB, Hem och hamnbolaget och delade sedan i sin tur ut 53 miljoner kronor till ägaren Halmstads kommun. 2020 väntas bolagens utdelning stärka kommunens kassa med 74 miljoner.
– Utdelningen kan ses som ett sätt för kommunen att få ränta på sin investering i bolagen, konstaterar Mattias Rossköld.
De starka bolagens vinster används också till att bära de svaga. 2019 lämnade HFAB, Hem, stadsnätet och Hallands hamnar totalt 199 miljoner kronor i koncernbidrag till moderbolaget, som sedan använde 56 av dessa till att täcka förlusterna i Halmstads flygplats, Destination Halmstad och Halmstad Business Incubator.
Finns det då inte en risk att omfördelningen av vinster snedvrider konkurrensen? Skulle det exempelvis vara okej att putta in pengar i Halmstads stadsnät, som konkurrerar med privata fiberföretag?
– Hade vi åsidosatt konkurrensen så hade det varit olagligt, men det gör vi inte. Våra bolag verkar på rent affärsmässiga grunder. Hade Halmstads stadsnät gått back så hade det inneburit att det inte finns en tillräcklig marknad och då hade det inte funnits någon anledning för oss att ha ett stadsnät, säger Carl-johan Berthilsson.
Mattias Rossköld påpekar att en kommun, enligt Lagen om vissa kommunala befogenheter, faktiskt får agera på den privata marknaden, som en del i sitt samhällsansvar.
– Rent teoretiskt kan en kommun driva en bensinmack eller ett hotell om man ser att det finns behov av det. Det är ju inte aktuellt i Halmstad, men kan i undantagsfall ske i glesbygdskommuner.
Men är det då okej att kommunala bolag går med vinst, eller ska det tolkas som att de tar för mycket betalt av sina kunder? Hade det inte varit bättre om HFAB sänkte sina hyror istället för att göra vinster i mångmiljonklassen? Svaret är, enligt Mattias Rossköld och Carl-johan Berthilsson, bestämt ”nej”.
– Våra bolag ska verka på affärsmässiga grunder och då måste kunderna betala marknadsmässiga priser. När det gäller hyressättning så utgår den från den så kallade bruksvärdesprincipen och ska spegla värdet på lägenheten. Skulle HFAB ha lägre hyror än de privata fastighetsägarna skulle det leda till att ingen privat aktör vill bygga och att kommunen skulle få ta på sig all bostadsförsörjning, säger Mattias Rossköld.
Carl-johan Berthilsson fyller på: – Merparten av hyresintäkterna används till underhåll och nyproduktion, men också till arbete med exempelvis sociala insatser. HFAB är en viktig samhällsaktör i Halmstad.
Hur resonerar då kommunen kring de bolag som ständigt går med förlust? De senaste åren har Destination Halmstad och Halmstads flygplats varit sorgebarnen bland de kommunala bolagen. Flygplatsen går i snitt 15 miljoner kronor back varje år och destinationsbolaget hade 2019 ett minusresultat på 33 miljoner och 2018 på 48 miljoner.
– Halmstads flygplats är viktig för många verksamheter i Halmstad, men har svårt att nå ekonomisk lönsamhet. Det är ett problem man delar med de flesta regionala flygplatser, säger Mattias Rossköld och tillägger:
– Det pågår interna diskussioner kring hur fler skulle kunna bidra till finansieringen, exempelvis region, länsstyrelse, övriga halländska kommuner och försvarsmakten.
” Skulle HFAB ha lägre hyror än de privata fastighetsägarna skulle det leda till att ingen privat aktör vill bygga och att kommunen skulle få ta på sig all bostadsförsörjning.
Mattias Rossköld,
kommundirektör