Pandemin har orsakat två frånvarotoppar

Halmstad: Frånvaron i skolan har varit högre än vanligt under pandemin. När det var som värst under våren stannade i snitt mer än var femte elev hemma. Inom förskolan var som mest hälften av barnen frånvarande. – Rädslan har varit stor i vissa familjer. I

Halmstad: En topp på våren och en topp på hösten. Större andel barn hemma från förskolan än från skolan. Så kan frånvaron i coronapandemins spår sammanfattas.

När corona på allvar tog sitt grepp om Sverige i början av mars, och rekommendationer kom om att hålla sig hemma vid minsta förkylningssymptom, sköt också frånvaron bland grundskolans elever i höjden.

Från att ha legat på omkring sex procent flög den på bara några dagar upp till en toppnotering på 23 procent. Det kan jämföras med första veckan i oktober i fjol, då frånvaron i snitt låg på 3,9 procent.

Fram till påsklovet i mitten av april fortsatte frånvaron att vara betydligt högre än normalt, mellan 13–23 procent. Sedan kom ett trendbrott. Siffrorna sjönk och låg i snitt på sex, sju procent.

– Det intressanta är att så här ser det ut i hela landet. Alla har beskrivit att efter lovet så hände det något. Precis som att folk hade vant sig lite, man lärde sig att leva med det på något sätt i vardagen, berättar Pauline Broholm Lindberg.

Även bland skolpersonalen var läget som värst i mars och i april då mellan 15–17 procent var hemma från jobbet. Därefter sjönk frånvaron och la sig på i snitt 6 procent.

Högst frånvaro har det varit inom förskolan där stundtals hälften av barnen har stannat hemma. Här finns dock ingen jämförande statistik som visar hur situationen var före corona.

– Vi har inte fört någon övergripande statistik tidigare eftersom förskolan inte är obligatorisk. Men vi är på gång att införa ett system som heter ”Lämna-hämta”, så om ett år har vi tillgång till sådan statistik, säger Pauline Broholm Lindberg.

Bland de anställda inom förskolan har frånvaron varit uppe i över 20 procent som mest – alltså lite högre än bland skolpersonalen.

– Men så har det alltid sett ut. Vi har alltid högre sjukfrånvaro bland förskolepersonalen än bland skolpersonalen, säger Pauline Broholm Lindberg.

Hösten har hittills varit något av en repris av våren, med en kraftig frånvarotopp bara ett par veckor in på terminen. Då var nästan var femte elev och mer än var tionde personal frånvarande.

– Vi hade ett par riktigt tunga veckor när det var mycket förkylningar i omlopp, vilket även gjorde att vår egen personal var hemma mycket och vabbade. Ett annat problem var att vi inte hade lika många vikarier att spela med som vi hade under våren. Så de som var på plats fick jobba mer, och vi fick ta deras planeringstid till lektionstid. Det var jättetungt för dem, säger Pia Bagge, skolområdeschef.

Efter toppen stabiliserades läget ganska snabbt och frånvaron har fram till första veckan i oktober legat på omkring 6–8 procent för både elever och personal.

Har ni tvingats ställa in många lektioner på grund av att det saknats personal?

– Visst har vi tvingats ställa in någon lektion här och där, men det har inte varit ofta. Det har lösts med vikarier eller att ordinarie personal har hjälpts åt så att en lärare kanske fått ha ansvar för två klasser. För de yngre har det löst sig genom att man har kunnat slå ihop klasser, säger Pia Bagge.

– Att personalens frånvaro har följt elevernas frånvaro ganska väl har också gjort det lättare, tillägger Pauline Broholm Lindberg.

Inom förskolan märks dock en kraftig minskning av frånvaron under hösten jämfört med våren. Som mest har i snitt var femte personal

och knappt vart tredje barn varit frånvarande.

Den höga frånvaron har naturligtvis med coronaläget att göra – på ett eller annat sätt.

– Vi kan inte veta om barn har haft covid-19 eller inte, men vi vet att det inte har varit någon större smittspridning bland barn och unga i Halland. Däremot har föräldrar varit väldigt duktiga på att följa rekommendationen om att man ska stanna hemma om man har symptom, säger Pauline Broholm Lindberg och tillägger:

– Vissa har säkert hållit sina barn hemma från förskolan för att man av olika anledningar inte är nödd och tvungen att skicka dem dit. Att många jobbat hemifrån eller varit permitterade spelar säkert också roll.

Folks rädsla har också spelat in. Vissa har helt enkelt inte vågat skicka sina barn till förskolan eller skolan.

– Vi hade många som var oroliga och allra värst var det när Sveriges hållning diskuterades otroligt mycket i medier. Många tar i dag del av engelska och amerikanska nyheter, inte bara de som är från ett annat land, och där utmålades vi som icke ansvarstagande, säger Pia Bagge.

Hon berättar vidare att vissa familjer, där föräldrarna hade någon typ av allvarlig sjukdom, var rädda för att barnen skulle föra hem smitta.

– Vi kunde ju inte säga att det inte var någon fara och läkarna gjorde hela tiden nya bedömningar om vilka som tillhörde riskgrupp och vilka som inte gjorde det. Så vi tog föräldrarnas oro på allvar.

Ett problem för skolan har varit balansgången. Samtidigt som smitta inte ska spridas så är kommunen skyldig att ge grundskoleelever rätt utbildning vilket är svårt när frånvaron ökar.

– Vi har märkt att det vi kallar korttidsfrånvaro har blivit längre. Tidigare var eleverna hemma kanske två, tre dagar. Nu är de hemma en vecka eller till och med ännu mer, säger Pia Bagge.

Utöver det finns det ett antal elever som varit hemma från skolan i flera veckors tid.

– Det handlade inte om covid-19 utan om förkylningssymptom men också mycket rädslor. Vi hade ett 50-tal elever som var hemma i några veckor och i ungefär en handfull fall var vi riktigt oroliga. De kom inte till skolan och vi fick jobba väldigt intensivt med detta. Men vår bild är att vi lyckades få tillbaka dem, säger Pauline Broholm Lindberg.

De ser också stora skillnader i frånvaro beroende på var i Halmstad man bor. I vissa områden har närvaron varit lägre, det handlar framför allt om Andersberg, Nygård, Vallås, Oskarström och delar av Fyllinge.

Finns det risk för att det uppstår en kunskapsskuld gentemot eleverna och hur ska man i så fall göra för att komma ikapp?

– Ja, det ser vi absolut men vi vet inte omfattningen än. En del har vi kunnat lösa genom att erbjuda lovskola i större utsträckning än tidigare, säger Pauline Broholm Lindberg.

” Vi hade många som var oroliga och allra värst var det när Sveriges hållning diskuterades otroligt mycket i medier.

Pia Bagge, skolområdeschef