Chefen kan övervaka ditt hemmakontor
Världen över rusar nu försäljningen av mjukvara som gör det möjligt för chefen att se vad du har för dig när du jobbar hemma. Kontrollen av anställda i hemmet väntas öka stort även i Sverige – om experterna får rätt. – Övervakningen måste flytta ut när arbetet flyttar ut, säger Roland Paulsen, författare och docent i sociologi.
Med ökad smittspridning har allt fler, likt i våras, börjat arbeta hemifrån. Mellan vecka 43 och vecka 45 ökade andelen hemmajobbare med uppskattningsvis 50 procent och ligger nu på samma nivåer som i slutet av maj, enligt data från Telia.
Folkhälsomyndigheten uppmanar arbetsgivare att ”vidta åtgärder” för att de anställda ska kunna arbeta hemifrån och att skjuta upp tjänsteresor, konferenser och andra fysiska möten.
Många företag har sett vinster med hemarbetet. Dels genom minskade kostnader för kontorslokaler, dels genom att många anställda jobbar mer effektivt när de lämnat kontorsmiljön.
Roland Paulsen, författare och docent i sociologi vid Lunds universitet, har en mer pessimistisk syn. Han hänvisar till en aktuell debatt där arbetsgivare som en konsekvens börjar övervaka sin hemarbetande personal.
– De kan exempelvis kräva att anställda kopplar upp sig på länk eller att anställda checkar in digitalt, eller till och med installerar program där i princip allt som görs på datorn registreras, säger Roland Paulsen.
Efterfrågan på mjukvaruprogram som kan användas för spionering har rusat under pandemin. Tjänsten Sneek, där arbetsgivaren kan fota hemarbetande personal med datorkameran på minutbasis har ökat sin försäljning tiofalt. Företaget själva säger att tjänsten inte syftar till övervakning, utan att återskapa arbetsplatskulturen även vid distansarbete. Konsultjätten PWC fick tidigare i år kritik då de utvecklade ett verktyg för ansiktsigenkänning som loggade när personalen var borta från sin dator.
I USA och Kina har det blivit allt vanligare att arbetsgivare använder fingeravtryck eller ansiktsskanning för att hålla koll på sin personal.
Under undersökning av konsultbolaget Gartner 2018 visade att en majoritet av 239 tillfrågade amerikanska storföretag använde sig av någon form av övervakning. Merparten trodde också att den skulle öka.
– Många svenskar arbetar i bolag som ägs av Kina och USA. Då kan det blir en företagspolicy. Då tenderar såna här saker att smyga sig in, sa ekonomiprofessorn Magnus Henrekson till SVT:S Ekonomibyrån i september.
Roland Paulsen menar att arbetet kommit att definieras av att du är på en viss tid på en viss plats, inte nödvändigtvis av vad du presterar. När man arbetar hemifrån ruckas den definitionen. Då behöver arbetsgivaren andra sätt att hålla koll på sina anställda.
” Många svenskar arbetar i bolag som ägs av Kina och USA. Då kan det blir en företagspolicy.
Magnus Henrekson
Enligt honom är kontrollfunktionen en anledning till varför hemarbetet inte fått fäste tidigare, den digitala utvecklingen till trots.
– Det är så mycket enklare för
– Det är så mycket enklare för företag att säga åt anställda att ni ska vara här vid den här tiden och att det är så vi kontrollerar arbetet.
Tekniken har länge funnits. Redan i dag loggas hemtjänstpersonalens besök hos brukare. Lastbilschaufförer har GPS i sina lastbilar. Inom säkerhetsbranschen övervakas de anställda för deras egen säkerhet. Samtal från telefonförsäljare spelas ofta in.
Samtidigt lämnar vi digitala spår som internethistorik och loggfiler från när vi är inne och ute ur systemet. I alla datorer finns en kamera. Så kallade ”Net nannys”, företrädesvis avsedda för föräldrar som vill hålla koll på barnens dator- och mobilaktivitet, är sedan länge etablerade.
Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet, har i sina studier före pandemin inte sett några tydliga tecken på ökad övervakning i Sverige kopplat till hemarbete. Men säger att det ibland är otydligt vilken typ av data som sparas och lagras, och hur den kan användas av arbetsgivaren.
– Man kan tala om en syftesglidning. Att data samlas in i ett sammanhang för att senare användas i ett annat.
Möjligheterna till övervakning skiljer sig förstås åt. I en produktionstung arbetsprocess blir det enklare att kontrollera personalen, exempelvis genom att mäta antalet producerade enheter. Är uppgiften så pass tekniskt komplex att bara enskilda medarbetare behärskar den kan det bli svårare att hålla koll.
– Och då finns det lite olika vägar att gå. Det ena är att man måste tydliggöra vad det är som utförs, och det ställer höga krav på chefer vad gäller teknisk kompetens och inblick i vad som görs och hur mycket tid som rimligtvis ska gå till det. Det är inte en kompetens som alla chefer har, eftersom så mycket arbete bygger på expertis, säger Roland Paulsen.
Christina Palm, lektor i industriell arbetsvetenskap vid KTH, tror dock inte huruvida man är på kontoret eller inte är avgörande.
– Bara för att man är på jobbet behöver ju inte det betyda att man jobbar. Om man utifrån argumentet att den anställde är expert på någonting och att du som chef inte är det, då hjälper det ju inte att jag är på plats.
Även Kristina Palm ser att övervakningen av hemarbetande riskerar öka om man samtidigt inte utvecklar synen på ledarskap och på medarbetarnas prestation.
Forskningen på distansarbete före pandemin pekar på riskerna både med att chefer kan bli för frånvarande, men också för kontrollerande.
Studier på kontrollerande ledarskap, där medarbetare känner sig övervakade, visar på försämrad arbetsmiljö och mental arbetshälsa.
Synen på ledarskap har förändrats över tid. Tidigare ansågs en kontrollerande chef höja medarbetarnas arbetsinsatser. I dag ska ledarskapet baseras på tillit och dialog mellan anställd och chef.
Det betyder inte att man får göra vad man vill på jobbet. För att inte landa i ökad övervakning handlar det i stället, som Roland Paulsen pekar på, att högre krav ställs på ledarskapet och att organisationen har tydliga mål för vad man ska uppnå, säger Kristina Palm. Där man mellan chef och arbetstagare har en diskussion om vad som är en rimlig tidsåtgång för en viss arbetsuppgift.
– Och att om medarbetaren inte lever upp till de kraven så måste man sitta ner och diskutera varför det är så. Är det för att man inte har rätt förutsättningar så är det förutsättningarna man får se till att ändra på. Är det för att medarbetaren smiter från jobbet så får man ta tag i det problemet, säger Kristina Palm.
Enligt Calle Rosengren krävs det, med ökat hemarbete, en fördjupad diskussion om vad man faktiskt uträttar på sin arbetsplats. Att det från chefens sida ibland saknas insikt i och uppföljning av specifika arbetsuppgifter.
– Det är ganska lätt att mäta hur mycket tid du spenderar framför din dator och hur ofta du är inloggad, men det kanske inte säger så mycket av vad du faktiskt presterar i form av värde till företaget.
I stället hoppas Calle Rosengren att det ökade hemarbetet leder till en större diskussion kring vad vi faktiskt presterar.
– Rent avtalsmässigt bygger lönearbete inte på resultatet av vad vi producerar till arbetsgivaren utan vi säljer faktiskt vår förmåga att arbeta under vissa tider. Men förhoppningsvis ökar detta dialogen om vad vi faktiskt ska göra och förväntas göra. Det är ett bättre alternativ än att vi bedöms utifrån att vi är på ett ställe i åtta timmar.
Avtalsmässigt bygger lönearbete inte på resultatet av vad vi producerar till arbetsgivaren utan vi säljer faktiskt vår förmåga att arbeta under vissa tider.
Calle Rosengren