Anders efterlyser en lösning som gynnar sortering
Spånstad: Anders Anderssons sopkärl är max halvfullt när det är dags för tömning. Ett mindre kärl finns inte och därför ansökte han i stället om tömning en gång i månaden. – Men då måste jag först ansöka om kompost vilket kostar över tusen spänn. Kommunen
Det är ingen hemlighet att frilansfotografen och förre Hp-medarbetaren Anders Andersson är intresserad av miljö- och klimatfrågor. Han har bland annat under ett helt år samlat, vägt och plåtat alla sopor som hans eget hushåll genererade.
Källsortering och kompostering är självklart och därför är sopkärlet inte ens halvfullt när Halmstad Energi och Miljö, Hem, varannan vecka kommer för att tömma.
– Ibland glömmer jag att dra ut det och då kan det gå en månad innan det töms och det är ändå inte fullt. Så jag började fundera på varför de måste komma så ofta, det kostar ju ändå att tömma, berättar han.
Anders Andersson började kika på alternativ. Via avfallsbolagets hemsida kunde han läsa sig till att det gick att dela tunna med grannen.
– Men på det skulle man bara spara några hundralappar per år så varför göra sig det omaket.
Däremot fastnade han för alternativet tömning var fjärde vecka. Det behövde man dock ansöka om – vilket han gjorde.
– När jag fick tillbaka ansökan stod det att tre rekvisit måste vara uppfyllda för att få godkänt. De två första var att man ska producera lite sopor och att man ska källsortera. Det är ju anledningen till att jag inte behöver tömma så ofta så det var ju check på dem, säger han.
Det var villkor tre som fick honom att reagera. Inte för att det på något sätt var en omöjlig uppgift – utan för att det skulle kosta en rejäl slant.
– Det stod att jag måste ansöka om att få kompostera vilket skulle kosta 1 120 spänn. Jag bara tänkte ”vad håller ni på med?”. Ska kommunen ha betalt för något som naturen har skött i miljoner år? Man blir ju rent fnissig. Det känns lite överbyråkratiserat tycker jag.
Att kommunen vill ha betalt för att utreda huruvida Anders matrester kan läggas i en kompost i stället för i en grön plastpåse som sedan ska hämtas och transporteras vidare för att i slutändan hamna i rötningsprocess köper han inte. Någon ansökan blir det därför inte, säger han.
– Det känns som att de utgår från att folk gör fel, men i min värld har man en kompost för att man vill ha fram näringsrik mylla och då sköter man den. Dessutom är inte en kompost jättesvår att sköta, vad kan gå fel liksom.
Anders Andersson är kritisk mot att kommunen inte har ett bättre system som uppmuntrar invånarna att källsortera.
– Jag skulle ha sparat en femhundring per år på att ha tömning en gång i månaden, så det skulle ha tagit något år att tjäna in ansökningskostnaden för en kompost. Det är ju dumheter, man blir straffad för att man vill försöka vara en mönstermänniska.
Joakim Lind som är verksamhetsområdeschef för återvinning inom Hem har förståelse för att kunder blir frustrerade, men tillägger att det inte är mycket bolaget kan göra.
Ett mindre kärl skulle inte bli billigare för kunden eftersom Hem har samma kostnader för att tömma ett litet kärl som ett stort. Avfallshanteringen måste vara självfinansierad och därmed ska taxan täcka de kostnader Hem har för detta.
– Men jag förstår hans tanke, vi ska enligt avfallstrappan minska