Ekonomer: Snål och spretig krispolitik
Helt rätt att satsa mer, tycker Seb-ekonomen Daniel Bergvall, om regeringens vårändringsbudget. Men Konjunkturinstitutet (KI) vill se åtstramningsplaner.
Konjunkturinstitutet (KI) är kritisk till delar av vårändringsbudgeten, även om regeringen generellt får tummen upp för inriktningen på finanspolitiken i år.
Mot bakgrund av lägre antal konkurser under pandemin varnar KI för att omställningsstödet kan ha varit för generöst och betalats ut till företag med problem som inte har med pandemin att göra. De vill samtidigt se tydligare signaler om åtstramningar 2022 och framöver, så att överskottsmålet kan uppfyllas om några år.
Nedslag görs även på den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Denna åtgärd beskrivs som ett trubbigt verktyg med små effekter på efterfrågan på arbetskraft, som kostar mer än det smakar.
”De som redan är anställda till ordinarie arbetsgivaravgift subventioneras i onödan vilket skapar betydande dödviktskostnader”, skriver KI i en kommentar till regeringens vårproposition och ändringsbudgetar.
Nya klimat- och miljöåtgärder – som subventioner till godstransporter på järnväg och mer pengar till solcellsstöd – sågas också då de inte hör hemma i vårpropositionen utan borde hanteras i den ordinarie höstbudgeten, enligt KI.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth vill samtidigt se mer fokus på energisatsningar och mindre på akut krisstöd till arbetsmarknaden.
– Det är riktigt att man har krisåtgärder så länge vi har restriktioner som påverkar företagen men min bedömning är att inom en-två månader börjar vi fasa bort de där restriktionerna. Då ska inte restaurang, taxi och hotell ha stöd när vi lever ett normalt liv, säger hon.
Hon tror Magdalena Anderssons fokus på jobbsatsningar hänger ihop med en medveten politisk positionering inför valet 2022.
– Det är dock inte klokt att använda skattebetalarnas pengar till att stötta arbetsmarknaden när vi har ett normalläge, säger hon.
Seb-ekonomen Daniel Bergvall ser inte samma problematik.
– Krisen fortsätter. Det finns lediga resurser. Arbetslösheten är hög. Då är det lämpligt att fortsätta satsa mer.
Bergvall räknar med att det efter totalt 18 extra ändringsbudgetar under pandemin – tolv 2020 och ytterligare sex i år – kommer fortsätta i samma banor ett tag till.
– Det kommer säkert löpande att komma mer, säger han.
Satsas det på rätt saker?
– Ja, det tycker jag överlag man får säga. Det är ju pengar till ganska många områden.