Mattias Karlsson: Det är inte friskoleföretagen som ska gynnas i dagens skola, utan barnen. Det är deras framtid det handlar om.
Den som till varje pris förvarar det fria skolvalet måste ställa sig frågan: Hur ska alla elever kunna erbjudas en bra skolgång?
Den svenska skolan har den senaste tiden debatterats hett. Framför allt har det riktats hård kritik mot den marknadiserade skolan där skillnaderna mellan elever och skolor successivt ökar och där friskoleföretag kan ta ut vinster. Kritiken kommer inte minst från lärare som har direkta erfarenheter av hur dagens skola fungerar.
Men det finns de som som vill behålla och till och med utveckla skolsystemet. Att företrädare för de stora friskolekoncernerna försvarar det fria skolvalet är inte att förvånas över. Här kan man tala om att egenintresset lyser igenom, man slår vakt om möjligheterna att ta ut vinster från sina friskolor.
Det finns fler förespråkare av dagens skolsystem, inte minst från politiskt håll. En som med kraft försvarar valfriheten är Benjamin Dousa, vd för den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.
Han är mest känd som tidigare ordförande för Moderata ungdomsförbundet, Muf. Förra våren meddelade Dousa att han helt skulle lämna politiken, och senare blev det känt att han skulle bli vd för tankesmedjan Timbro, en tjänst han tillträdde i höstas.
I en essä publicerad nyligen på Timbros hemsida tar han upp den senaste tidens skoldebatt och den kritik som har framförts mot det fria skolvalet.
”Hoten mot valfriheten kommer i vanlig ordning vänsterifrån, men kritiken kommer även från liberalt håll”, skriver han (Timbro. se 9/4).
I essän, ”Låt inte friskolemotståndarna få rätt”, menar Dousa att det behövs reformer av dagens skola, oklart vilka, men valfriheten försvarar han till varje pris.
”Att själv få bestämma – baserat på preferenser om geografiskt läge, undervisningens inriktning och uppfattning om kvalitet – är bättre än att politiker gör det”, avslutar han sin text.
En orsak till att Benjamin Dousa hårda försvar av det fria skolvalet återfinns så klart i hans Timbro-uppdrag. Inför att han han tillträdde sin tjänst intervjuades han av Dagens industri (3/8-20),
”Timbros uppgift är inte att försvara enskilda företag, utan att försvara marknadsekonomi”, säger Dousa i intervjun.
Att försvara marknadsekonomi låter okontroversiellt, i alla fall när gäller näringslivet. Med det blir problematiskt när Dousa lämnar det privata näringslivet och går över till välfärdssektorn och specifikt skolan. Risken finns att den som sätter marknadsekonomi och valfrihet som de högsta idealen kommer att bortse från problemen som skolan kämpar med i dag, som till exempel ökad segregation. Skolan offras helt enkelt på valfrihetens altare.
Att Benjamin Dousa försvarar det fria skolvalet har också personliga skäl, han är som han skriver i essän ”en produkt av det fria skolvalet”.
Dousa har sin bakgrund från Husby och Kista utanför Stockholm, och han är väl bekant med den problematik som finns i förorten. Under sin egen skolgång i lågstadiet var det bråkigt på hans skola och hans mamma flyttade honom därför till en skola i centrala Stockholm.
Benjamin Dousa menar att det var möjligheten att välja en annan skola som gjort att han själv kunde lyckas i skolan. Det är så klart viktigt att alla elever ska ha möjlighet att göra en sådan klassresa.
Men det finns ändå ett större problem här. Att Dousa kunde få en bra skolgång innanför tullarna betyder inte att de barn på skolan han lämnade fick det bättre, snarare tvärtom.
Här finns också det allvarligaste problemet med det fria skolvalet, det leder till att vissa skolor blir så kallade frånvals-skolor, alltså skolor som väljs bort. Vilka möjligheter har eleverna som går på dessa skolor, som får allt mindre resurser, att få en bra skolgång?
Det fria skolvalet, skolpengen och även den fria etableringsrätten för friskolor, kommer aldrig att lösa problemen med frånvals-skolor. Tvärtom kommer det att leda till allt större skillnader. Sådan är marknadens logik.
Det är inte friskoleföretagen som ska gynnas i dagens skola, utan barnen. Det är deras framtid det handlar om. Oavsett i vilken familj man föds i, när och var man börjar i skolan, så ska alla barn ges möjlighet till en likvärdig skola. Så är det tyvärr inte i dag.
Den som till varje pris förvarar det fria skolvalet måste därför ställa sig frågan: Hur ska alla elever kunna erbjudas en bra skolgång?
Benjamin Dousa blev en vinnare i den svenska skolan. Men det finns också förlorare. Så är det, marknadsskolan skapar vinnare – och förlorare. Det är inte värdigt i ett land som Sverige.
Skolans mål borde vara helt självklart. Alla elever, utan undantag, måste erbjudas likvärdiga möjligheter till en bra skolgång. I stället har vi i dag en skola som successivt leder till att skillnaderna mellan elever och skolor ökar.
Det är dags att rulla tillbaka de två stora reformer som påverkat dagens skola mest de senaste 30 åren, kommunaliseringen och inte minst friskolereformen.