Sverige meste fånge åter aktuell bakom murarna
Halmstad: Bilderna krockar kanske. På ena sidan mannen som dömdes för dubbelmord, på den andra sidan en gullig nalle. Ändå speglar båda Sveriges mesta fånge Leif Axmyr.
När då 78-årige Leif Axmyr släpptes ut från fängelset hade han avtjänat de sista åren inlåst på anstalten i Halmstad. Flytten hit ingick i planen att ge honom en mjuklandning i trygga vänners sällskap.
Mycket handlade om att uppdatera mannen som suttit längst sammanhängande tid i ett svenskt fängelse – när han släpptes villkorligt i juni 2016 hade han varit inlåst i 34 år.
I Halmstad fanns vännen sedan många år tillbaka, Per-uno Fransson, och de blivande kamraterna i Kris, Kriminellas revansch i samhället. Dåvarande ordföranden i Kris, Paul Barath var med och mötte Leif Axmyr och tog med honom till den planerade bostaden på Broddessonsgatan:
– När den stora dagen kom fick vi köra in på anstalten och hämta honom, det var en massa journalister utanför. Leif ville inte prata med någon då, han ville ”ligga under radarn”, som han sade, berättar Paul Barath.
Planen var att hjälpa honom till ett stillsamt liv som pensionär under de sista åren i livet.
– Men alkoholen är en av våra största bovar i samhället. Leif intalade sig att han kunde klara av att dricka socialt, men det gick inte så bra i längden. Leif tappade kontrollen och vi alla var maktlösa inför hans val. Han krigade på tills kroppen sade ifrån, fortsätter Paul Barath.
Leif Axmyr dog drygt två år efter frigivningen, i oktober 2018. Han hamnade i fängelse första gången redan 1958. Straffet följdes sedan av ytterligare 20 domar innan han i maj 1982 på en permission strax före frigivning slog ihjäl en tidigare flickvän och hennes pojkvän.
Hans livstidsstraff för mord omvandlades slutligt efter ett par prövningar i domstol till 51 års fängelse. Med den historien inser man behovet av en meningsfull sysselsättning – och ett av Leif Axmyrs intressen var handarbete.
Paul Barath och Per-uno Fransson fick några av hans alster, bland annat en ryamatta och en prydnadskudde med en kärleksfull nalle som motiv.
– Den är fin, men tyvärr ingenting som jag vill ha framme och jag vill inte att kudden blir liggande som ett minne i ett skåp, säger Paul Barath, som nu tillsammans med Per-uno Fransson beslutat sig för att skänka gåvorna vidare till Sveriges fängelsemuseum i Gävle.
Där blev grundaren och antikvarien Katarina Kallings eld och lågor över möjligheten att få någonting från Leif Axmyr, som alltså begick det uppmärksammade dubbelmordet i Gävle.
– Föremålen i sig är kanske inte märkvärdiga, men i sådana här sammanhang är proveniensen (föremålens ägare och dess historia) det. Vi är ett nationellt museum, men är beläget i Gävle och det gör gåvan extra intressant, beskriver Katarina Kallings.
Fängelsemuseet har stora samlingar. Planen för Leif Axmyrs saker är att ställa ut dem, men allra viktigast är, betonar Katarina Kallings, att sakerna bevaras för framtiden.
– Vi har också, på grund av coronan, blivit lite mer digitaliserade och vi gör korta filmer där jag berättar om olika föremål vi har. Vi kallar dem schlagers, för filmerna är tre minuter långa. Troligtvis kommer jag ganska snart att göra en film om Leif Axmyrs kudde och matta.
Sveriges fängelsemuseum har årligen omkring 13 000 besökare och inryms i två byggnader med gamla fängelseanor, dels i ett gammalt slottshäkte med anor redan från 1500-talet, dels i det gamla cellfängelset som öppnade 1847.
Det var då ett av Sveriges allra första av den modellen. Det gamla fängelset i Halmstad är av samma modell, sammanlagt byggdes ett 40-tal cellfängelser.i landet. Det sista i raden var Kirsebergsanstalten i Malmö som öppnade 1914.