Naturminnena kan vara värda att komma ihåg
Laholm: Märkliga träd, sköna blommor och fagra naturområden. Trots att de kallas naturminnen är de nog på väg att falla i glömska. Här är Laholms nio mini-naturreservat.
Vet du vad ett naturminne är? Om du svarar nej på frågan är det inte så konstigt. De röner nämligen inte mycket uppmärksamhet.
Ta Piltaberg. Senaste gången det ordet skrevs i Hallandsposten var för 20 år sedan. Ännu längre tillbaka i tiden har platsen i just denna tidning (1945) kallats ”en av de vackraste platserna i Veinge socken”.
Annelie Ohlsson är reservatsförvaltare på länsstyrelsen. Hon uttrycker sig så här om Piltaberg:
– Ett område med fantastisk känsla då det är en lång brant ner till å-fåran. Det är lite som i Lejonkungen, man står på en brant och det blåser hårt även lugna dagar. Det känns nästan som om man flyger. Och massor med vitsippor...
Den som får lust att göra en rundtur till Laholms naturminnen kommer annars mest att hitta olika slags träd.
– Det här med naturminnen hade man innan man gjorde naturreservat och skyddade stora områden. På den tiden skyddade man det lilla, säger Annelie Ohlsson.
Skyddet är lika giltigt i dag som då. Äldst av de nio naturminnena i Laholms kommun är den märkliga eken i Gosterbygget som skyddades 1946.
Trädet ser inte mycket ut för världen. ”Bladformen är olik andra ekars och trädet är klent”, som det heter i länsstyrelsens rullor. Där kallas den för vinterek. Hybridek är en annan benämning. Sällsynt är den i alla fall.
Det var de underliga löven som fick länsstyrelsen att hösten 1946 spika fast brickan med texten ”Naturminne” på stammen. Även på de bruna blad som hängt kvar efter vintern syns tydligt att de hallandsposten.se mer liknar Kalle Ankas fötter än vanliga eklöv.
Betydligt maffigare ekar har skyddats just för sin storleks skull. Som den grova eken i Åmot. Den skyddades 1956.
– En maffig och oerhört vacker ”sparbanksek”. Under stormen 2015/2016 sprack eken och en räddningsinsats gjorde genom att skruva ihop eken med vajer och fästen. Än så länge står eken kvar och det tros den göra många år ännu, säger Annelie Ohlsson.
De flesta naturminnen är enskilda eller grupper av levande organismer. Men skyddet gäller även efter döden. Som för bokarna ”Adam och Eva” i Vindrarp.
– Jag var ute och tittade över naturminnena för ett par år sedan och nästan alla fanns kvar. Även om de här två bokarna Adam och Eva är på upphällningen. Adam har trillat, så han är i väldigt dåligt skick. Men han är till stor glädje för alla vedlevande insekter, säger Annelie Ohlsson.
Vill man se alla Laholms nio na