Gammalt kulturlandskap återskapas i Stensered
Stensered: I Stensered pågår arbetet med att få tillbaka gamla kulturlandskap för fullt. – Det vi gör är motsatsen till hur man planterade gran på 60-talet, säger skogsägaren Per-ola Ulvenblad.
” Det har varit sorgligt att se hur skogen under många år har vuxit igen. Nu när vi öppnar upp igen liknar det mer hur det såg ut här när vi var små.
Per-ola Ulvenblad
Många minns nog sommaren 2018. Några för att Sverige aldrig tycktes åka ur fotbolls-vm, andra för att extremhettan aldrig tycktes avta.
I Stensered, mellan Kinnared och Drängsered, minns många också sommaren för tre år sedan. Det var nämligen då, när torkan krävde nytänkande för att tillgodose behovet av foder och bete, som idén om att restaurera de gamla betesmarkerna uppstod.
– Vi började resonera kring det i samband med att djurhållaren Erling från en gård i närheten fick lov att stängsla in delar av vår mark, berättar Per-ola Ulvenblad.
Där och då – det vill säga när djuren så smått började beta marken – var skogen i stor utsträckning fortfarande obearbetad, mörk och igenvuxen.
– Det är precis som med de förfallna husen. Förfallna hus och marker säger inget om husen och markerna, utan det handlar om att det inte finns någon aktiv ägare längre, säger Per-ola.
Därifrån var steget för Per-ola och kusinen Stefan Carlsson inte långt till att påbörja arbetet med att restaurera totalt åtta hektar av den mark som de har i sina ägor. De lyfter fram att man genom att återskapa miljöer som har gått förlorade gynnar den biologiska mångfalden, men det är tydligt att det också rör sig om ett slags restaurativ nostalgi – en nostalgi som driver dem att försöka vinna tillbaka det som har gått förlorat.
– Det har varit sorgligt att se hur skogen under många år har vuxit igen. Nu när vi öppnar upp igen liknar det mer hur det såg ut här när vi var små, säger Stefan och visar en bit mark som förr brukades men som sedan fick växa igen.
För att göra verklighet av idéerna har kusinerna dels tagit hjälp av djurägaren Erling Bengtsson, dels av skogsentreprenören Helge Jacobsson. De betonar alla att ett projekt av detta slag kräver ett nära samarbete mellan personer med olika yrkesroller och perspektiv.
– Det går inte att genomföra utan en kunnig skogsentreprenör och en engagerad djurägare, säger Perola, varpå Helge fyller i:
– Det är verkligen sant. Det går till exempel inte att försöka återskapa ängsmarker utan djur. Om man gjorde det skulle det vara att kasta pengarna i sjön.
Efter en längre tids planering och kontakt med såväl Länsstyrelsen som Skogsstyrelsen påbörjades arbetet med restaureringen av marken till slut under vårvintern, och har sedan dess pågått vid sidan av den intensiva debatt som har förts om hur den svenska skogen ska skötas och var besluten ska fattas.
– Jag tror på en mångsidighet hos mindre markägare och att det är något som ger biologisk mångfald, menar Helge.
Det första arbetet med restaureringen, närmare bestämt avverkning och röjning, gjordes på maskinell väg och lagom till sommaren var det dags för djuren att ta vid.
– Det har funnits många såna här marker i Halland men det har varit svårt att bevara dem, särskilt här i inlandet där det finns så få betesdjur, säger Per-ola och tillägger:
– Därför känns det verkligen kul att Erling vill ha sina djur här.
Framöver är planen att markerna genom djurens återkomst med åren kommer att återgå till vad de en gång var.
– Mycket av den tidigare växtligheten kommer tillbaka per automatik när man öppnar upp. Det avstannar när det växer igen, men vi kommer att få liv i mycket allteftersom djuren betar och ljus kommer ner på marken, berättar Erling och tillägger att djurens tramp hela tiden får vilande frön att gro.