Dan Wolgers efter 40 år som konstnär: ”Någon enstaka grej ångrar jag”
I 40 år har han släpat sig till ateljén och skapat konst. Ibland har det blivit skandal, andra gånger succé. I sommar firar Dan Wolgers sin uthållighet med dubbla utställningar.
Det börjande men en oduglig slev. Följde gjorde en urusel ask. Därefter ett värdelöst skåp. Och som final en stol som inte gick att sitta på. En ung Dan Wolgers tvingades inse att det aldrig skulle bli någon konsthantverkare av honom. Han skulle få bli konstnär i stället.
– Jag trodde att jag kanske skulle bli möbelsnickare. Men min lärare i konsthantverk, som var en mycket snäll och förstående person, tittade på vad jag hade gjort och sa: ”Du ska inte gå här, du ska gå på konsthögskola.” Plötsligt föll polletten ned, säger Dan Wolgers.
I år firar han 40 år som konstnär, vilket i sommar firas med dubbla utställningar. Frågan är om han blivit bättre eller sämre med åren.
– Jag tycker ändå att jag blivit bättre. En sak som jag insett med åren är att jag aldrig kommer att bli färdig. Jag har arbetat med konst i 40 år, men jag kommer ju ingenstans. Arbetet tar aldrig slut och det kanske är bra. Jag kan ju inte något annat än det här.
Fast det är inte sant. Innan Dan
Wolgers slog in på den konstnärliga banan hann han jobba som servitör, förskolelärare, diskare, köra färdtjänst och extraknäcka som vaktmästare på Nordiska museet, där han ofta hittade på allehanda ursäkter för att få göra sig ärenden till museets enorma magasin, fullt med gamla konstiga grejer.
– Det var som en blandning mellan sagovärld och ateljé.
Dan Wolgers har fortsatt att omge sig med märkliga prylar. Ateljén är full av grunkor som han har samlat på sig genom åren. Somliga har blivit konst eller inspirerat till verk, andra har bara blivit liggande.
– Men de håller tankarna i trim. Jag har ibland tänkt att jag, om jag inte hade blivit konstnär, kanske skulle ha blivit antikhandlare.
Somliga tycker nog att Dan Wolgers gjort och skapat en hel del konstiga saker – till och med provokativa och direkt upprörande. 1991 lät han en reklambyrå skapa verken till en utställning, själv dök han bara upp och signerade dem, och i konstens namn stal han 1992 två bänkar från Liljevalchs konsthall och sålde dem på auktion.
Det blev mycket fokus på personen Dan Wolgers. För mycket, tyckte han själv. Det var då han skapade sitt kanske mest kända verk: ”Här slutar allmän väg”, en serie fotografier på vägskyltar. 1995 letade han upp fem skyltar med texten ”Här slutar allmän väg”, fotograferade dem och ställde ut bilderna. Tanken, berättar han, var att här slutar all onödig uppmärksamhet, här slutar allt skitsnack. Den som var intresserad kunde följa med honom förbi den där skylten.
– Glädjande nog är det många som valt att göra det.
Dan Wolgers återkommer under