Tuffa strider väntar när klimatförslag ska godkännas
EU:S klimatförslag ligger på bordet. Men nu ska de godkännas också. Tuffa strider väntar i både Eu-parlamentet och ministerrådet när planerna ska stötas och blötas.
I södra och östra Belgien fylls hus och vägar av vatten i några av de värsta översvämningarna som landet skådat i modern tid.
I Bryssel grubblas samtidigt över hur liknande klimathot framöver ska kunna bekämpas, med hjälp av Eu-kommissionens senaste stora miljöpaket.
En stor mängd lagförslag ska nu behandlas av ledamöterna i Eu-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet, i hopp om att kunna ta snabba – men också rätta – beslut.
– Alla skulle vilja att vi klarar av det på ett år, konstaterar svenska ledamoten Jytte Guteland (S).
De många olika lagförslagen kommer att förhandlas parallellt. Vissa väntas gå snabbare, som exempelvis kravet på att blanda i mer hållbara ingredienser i flygbränslet. Andra kan ta lång tid – om de över huvud taget går att genomföra.
Främsta striden väntas i kampen om att dra in vägtransporter och byggnader i handeln med utsläppsrätter. Förslaget väckte rejäl debatt även inom Eu-kommissionen, där oron är stor för att det ska slå hårt mot den vanlige Eu-medborgaren, i form av dyrare drivmedel och renoveringskrav.
– Det blir lite hett i köket ibland. Men i slutändan är det måltiden som serveras som medborgarna bryr sig om – inte om hur den tillagas, säger klimatansvarige vice kommissionsordföranden Frans Timmermans på en presskonferens under torsdagen.
Farhågor finns dock om att förslaget ska leda till omfattande protester, i stil med dem som utfördes av ”gula västarna” i Frankrike 2018-2019.
– Det är inte juste om de som har minst i plånboken får betala procentuellt mest, säger Guteland.
Förhandlingsstriderna kommer att pågå på olika fronter. Bland medlemsländerna i ministerrådet väntas främst en kamp mellan allmänt mer klimatambitiösa länder i nord, väst och syd gentemot länderna i öst, som inte kommit lika långt i sitt miljöarbete.
I Eu-parlamentet krävs i sin tur politiska kompromisser mellan de konservativa, socialdemokraterna och de liberala för att få ihop en tillräcklig majoritet.
Parlamentet brukar traditionellt vilja gå betydligt längre än vad Eu-länderna vill. Frågan blir nu bara om man hellre vill gå långt – eller snabbt.
– Det handlar om balansen mellan hur långt vi kan nå och hur fort vi kan bli klara med lagstiftningen. Båda är viktiga, konstaterar Jytte Guteland.