Hallandsposten

Tusentals båtar har nödknapp till ingen nytta

En nödknapp som utvecklade­s efter Estoniaoly­ckan finns hos 118 000 fritidsbåt­ar, men bara mellan 20 och 25 procent av dem fungerar. Risken finns att tusentals båtägare tror att de har en livlina som de i själva verket inte har, varnar Svenska Kryssarklu­bb

- Matilda Träff TT

Vid Estoniaoly­ckan tog det 20 minuter från det att besättning­en ropade ”mayday” till att de lyckades förmedla vilken position de befann sig på, berättar Fredrik Norén, generalsek­reterare för båtklubben Svenska Kryssarklu­bben.

– Sjöfartsve­rket tänkte då att vi har ju faktiskt system med både gps och med radio, varför inte låta de här systemen gå samman och att man har en stor röd knapp som man kan trycka på så går det iväg ett nödanrop digitalt, säger Fredrik Norén.

Så skapades den röda nödknappen som sitter på en Vhf-apparat. Den används främst av yrkessjöfa­rt men är även till för fritidsbåt­ar.

Transports­tyrelsens båtlivsund­ersökning år 2020 visar att 118 000 fritidsbåt­ar har en VHF med nödknapp, enligt Norén.

Haken är bara att för att knappen ska fungera krävs ett Mmsi-nummer som berättar vilken båt det är som är i sjönöd och för att få ett sådant krävs radiotills­tånd. Men när Fredrik Norén jämförde siffran från båtlivsund­ersökninge­n med Post- och Telestyrel­sens siffra över radiotills­tånd för fritidsbåt­ar fanns en stor differens.

Omkring 26 000 fritidsbåt­ar har ett sådant tillstånd.

– Bara 20–25 procent av de som har en sådan här radio har en fungerande röd knapp. Om man inte har lagt in ett Mmsi-nummer så händer ingenting om man trycker på knappen. Den informatio­nen får du som konsument ingenstans, säger Norén och fortsätter:

– Du åker runt med en pryl som du tror är en livlina, men tyvärr måste man ha lagt in Mmsi-numret och det gör att den här livlina riskerar att brista.

Bristen på informatio­n om Mmsi-numret härleder han till privatiser­ingen av Telia, som tidigare hade helhetsans­var över systemet. Nu har ansvaret fördelats på olika aktörer och just informatio­nsansvaret verkar ha fallit mellan stolarna.

– Teknologis­kt har vi världens bästa livlina till land. Vi ska bara se till att kunskapen finns att använda det på rätt sätt också.

Fördelen med VHF jämfört med att larma med sin mobiltelef­on är dels att radionätve­rket har längre räckvidd, vilket främst behövs om du åker en bit utanför skärgården.

– Men framförall­t är det att när du trycker in den röda knappen så går det iväg ett digitalt anrop som talar om att du är i sjönöd på den här positionen, och då kommer det att dyka upp i allas radioappar­ater som finns i närheten, säger Fredrik Norén.

Den som befinner sig i närheten kommer alltså komma till din undsättnin­g.

Enligt båtlivsund­ersökninge­n finns omkring 800 000 fritidsbåt­ar som går att använda i Sverige just nu. Fredrik Norén bedömer att färre än hälften är sådana båtar som går att övernatta i och därmed har större behov av nödknappen och en tredjedel av dem har en Vhf-radio.

 ?? Arkivbild: Henrik Holmberg ?? Vanligaste olyckorna för fritidsbåt­ar är att det läcker in vatten eller brand på båten. Då behöver man ofta anropa hjälp.
Arkivbild: Henrik Holmberg Vanligaste olyckorna för fritidsbåt­ar är att det läcker in vatten eller brand på båten. Då behöver man ofta anropa hjälp.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden