Krav på dagmamma skärps efter larm om brister
Efter larm om misskötsel, ekonomiskt fiffel och koppling till extremism föreslår nu regeringen skärpta krav för den som vill driva familjedaghem. – Det kan vara väldigt tryggt, men det kan också vara väldigt otryggt, säger utbildningsminister Anna Ekström
Omkring 10 000 barn i Sverige går i pedagogisk omsorg, som är ett alternativ till förskola och fritidshem. Den vanligaste formen är familjedaghem, i dagligt tal dagmamma, vilket innebär att personal tar hand om barnen i sitt eget hem.
De senaste åren har det rapporterats återkommande om brister och problem inom omsorgen. Det handlar bland annat om bidragsfusk och undermålig verksamhet, dåliga språkkunskaper hos personalen, och kopplingar till kriminell verksamhet och våldsbejakande extremism.
Utbildningsministern är själv uppvuxen i familjedaghem med sin mamma som dagbarnvårdare.
– Det har gjort mig extra upprörd över de här avarterna, säger Ekström.
– Jag vet att den här verksamheten kan vara helt fantastisk. Men på samma sätt som ett barn kan vara oerhört tryggt i ett välfungerande familjehem kan det också vara väldigt otryggt när de inte fungerar.
Nu vill regeringen skärpa kraven
i flera avseenden för att höja kvaliteten inom den pedagogiska omsorgen. I en lagrådsremiss föreslås att det införs lämplighetsprövning för dem som vill verka som dagbarnvårdare. Godkännandet ska ges av kommunen.
– För att bli godkänd som dagbarnvårdare ställer vi nu högre krav både på insikter, språkkunskaper men också på lämplighet, säger Ekström.
Upptäcks brister efter ett godkännande, till exempelvis misskötsel eller kopplingar till våldsbejakande extremism, ska man mycket enklare än i dag kunna återkalla tillståndet, säger hon.
Bland annat kommer det krävas att alla vuxna som är folkbokförda i den bostad som verksamheten ska bedrivas i uppvisar ett utdrag ur belastningsregistret innan tillstånd ges. Tidigare har det bara behövts av dagbarnvårdaren själv.
En annan förändring som föreslås är ett förtydligande om att ”verksamheten ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet”. Det handlar bland annat om ökade krav på språkkunskaper.
– Även de barn som går hos dagbarnvårdare måste få tillgång till det svenska språket på en nivå som passar i deras ålder. Därför införs en bestämmelse om att personal i pedagogisk omsorg måste behärska det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling, säger Anna Ekström.
Regeringens utredare som lämnade sina förslag i frågan förra sommaren tyckte att det var så illa ställt med familjedaghemmen att hon föreslog ett etableringsstopp helt och hållet. Så långt vill inte Ekström gå.
– Det är en väldigt ingripande åtgärd. De flesta barn som finns i pedagogisk omsorg får en trygg och lärorik verksamhet. Det vi vill komma åt är de som inte lever upp till kraven. Men skulle det vara återkommande problem är jag inte främmande för att införa ett etableringsstopp.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.