Landslagsspelaren tog hjälp för att hantera sin ångest
Ida Lindqvist är en av stjärnorna som ska spela Em-kval i Halmstad under veckan. Men vägen dit har inte varit spikrak för Tvååkerstjejen. Det fanns en tid som innehöll mycket ångest. – Jag sökte hjälp hos en psykolog och det är det bästa jag gjort, säger
Halmstad Arena är platsen när Sverige ska möta Italien, Slovakien och regerande mästaren Spanien i futsal.
– Vi är hemmanation, sen att det är i Halmstad också så alla nära och kära kan komma och titta, det blir speciellt, säger Ida Lindqvist.
Sverige samlades under måndagen för att förbereda sig. Landslaget har en ny förbundskapten, Gabriel Dias.
– Han har själv spelat i Brasiliens landslag och Barcelona och vunnit titlar med dem, så han kan, säger Ida.
I Brasilien, och södra Europa, har futsal en annan kultur än i Sverige.
– Han är ju van vid att man spelar renodlad futsal från fem års ålder. Vi är ju fotbollsspelare som fått lära oss futsal, så ska man kolla på detaljer har vi mycket att lära oss, säger Ida Lindqvist.
Vinnaren i kvalet går vidare till final round där de fyra bästa länderna i Europa gör upp om mästartiteln. Totalt har Ida sju landskamper på sitt cv och spelar så kallad högervinge.
– Vi är tre på den positionen som det ser ut just nu. Jag försöker se mig som en bärande spelare för att själv kunna prestera och lyfta laget. Vad har ni för målsättning med veckan?
– Vi vill tävla och ska stå upp mot vilka vi än möter. I slutändan ska vi kunna stå där rakryggade och säga att vi gjorde allt vi kunde.
Men när Sverige fick se lottningen visste man att det kommer bli tufft.
– Man blev väl småsvettig av att se Spanien där. Vi vet om att de är väldigt duktiga. Deras högstaliga är på en helt annan nivå.
Nanna Jansson, som är lagkapten för Sverige och även har spelat i IF Böljan, tillhör Joventut d’elx FS som huserar i den spanska ligan. Hon har även spelat med italienska Olimpus Roma i serie A.
– Om man jämför med andra länder så har ju Spanien, Italien, Brasilien men även Ryssland kommit långt. I Sverige är ju fotboll den stora sporten, säger Lindqvist.
Ida har vunnit Sm-guld de två senaste åren med IFK Göteborg. Båda gångerna slog man Gais. Men trots att Blåvitt är svensk mästare får man kämpa i hierarkin.
– När det gäller att boka halltider står vi längst ner på listan. Innebandyn,
handbollen, allt är över oss. Vi tränar i en hall i Kortedala, den är inte full storlek och har ganska dåligt golv. Sen spelar vi våra matcher i Lundbystrand på parketten.
Ida bor numera i Göteborg men det var i Tvååkers IF som hon först kom i kontakt med ”innefotboll”.
– Man har inte så lång tid på sig att ta beslut, det går snabbare. Det kan svänga som i handboll med anfall och försvar.
Samtidigt är futsal något helt annat än till exempel inomhuscuper kring jul- och nyår.
– Futsal är mycket tjuv- och rackarspel. Hur många ess har du i rockärmen? Det finns en variant och tanke bakom allt man gör. Hittar man motståndarnas svaga sida är det där man alltid anfaller, säger Ida Lindqvist.
Funderar du inte på att bli proffs?
– Jo, såna tankar har jag. Jag har fått förfrågan också (från ett italienskt lag), men vill bli klar med min utbildning först. Det blev lite för kort varsel när frågan kom (läs augusti-september).
Ett bra Em-kval kan förstås stärka Idas aktier ytterligare.
– Det är väl i landslaget som spelare blir ”upptäckta”. Jag tror inte de tittar så mycket på vårt seriespel.
år i år och pluggar till trafiklärare. Studierna har Ida kunnat kombinera med futsalen. Men det fanns en period i hennes liv som var betydligt mörkare. Hon jobbade som förskollärare, bodde i Göteborg och spelade i Elitettan med Alingsås FC United 2020.
– Det finns ju inga pengar i fotbollen för att klara sig så man måste jobba. När det var som värst gick man upp tidigt för att ta sig till jobbet, förhoppningsvis kunde man slänga i sig något innan träning, sen träna, åka hem och sova. Sen samma sak nästa dag igen.
Till slut nådde Ida en punkt där det inte gick längre.
– Det var när jag inte hade tid för mig själv eller min familj. Jag sa till Alingsås att ”jag mår inte så bra nu utan behöver en paus”.
Hon klippte helt med fotbollen under två veckor.
– Sen kom en viss ångest för jag visste att jag skulle ju tillbaka snart igen. Då kände jag att det här är inte rätt. Då ska jag inte vara här. Suget att vilja spela hade jag tappat, det har jag alltid känt innan. Men jag tänkte också, ”alla andra klarar det, varför gör inte jag det?”
Familjen stöttade och från Alingsås sida var det inga ”hard feelings”. Sambon Josefin Wiklund, som också spelar i IFK Göteborg, har betytt mycket.
– Hon stöttar mig extremt mycket och vi pratar ju varje dag, så jag har haft stor hjälp i henne.
Ida har hittat en bra balans i dag. – Nu kan jag istället lyssna på min kropp. Jag sökte hjälp hos en psykolog och det är det bästa jag gjort! Vi träffas då och då, när jag känner att jag behöver det, och det är på mina villkor.
” Futsal är mycket tjuvoch rackarspel. Hur många ess har du i rockärmen?
Andra medier har intervjuat henne i ämnet, som GP och Expressen.
– Det är lite jobbigt att prata om, men går det ut till andra som känner likadant så...det har blivit vanligare, till exempel bland herrspelare och även i andra sporter.
– Men man blir chockad när man hör lagkompisar som säger ”jag har också haft det så”, men man säger inte något till andra.