Fler vuxna i skolan – så vill kommunen lösa problemen
Laholm: ”Fler vuxna behövs i skolan.” Nu berättar Richard Mortenlind om den långsiktiga planen för högstadieskolornas framtid i Laholm.
Under en intensiv period fick hela Sverige med besked veta att klimatet på högstadieskolorna i Laholm hade ett så hårt klimat att elever kallades könsord och andra nedsättande ord flera gånger om dagen, helt oprovocerat.
Den drivande föräldern bakom den mediala uppmärksamheten är Malin Meekatt Birgersson. Förutom Hallandspostens bevakning besökte hon nationell tv och pratade om situationen i en morgonsoffa. Hon skrev debattartikel som lyftes i nationell media och pressen på kommunen blev stundtals hård, när också poliser mötte eleverna på skolorna.
I veckan träffades barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott för att tala om situationen.
– Konkret, kopplat till Lagaholm just nu, handlar det om att styra om en kuratorsresurs. En kurator på heltid är nu kopplad till skolan, vi vill jobba med elevstödjande insatser individuellt och i grupp. Det behövs andra funktioner på skolan som kan komplettera lärarna, säger Richard
Mortenlind, förvaltningschef.
Att man har en plan och jobbar aktivt för att stävja situationen på Lagaholmsskolan är en positiv nyhet för Malin Meekatt Birgersson.
– Det låter som att det är på väg i rätt riktning. Nu är det bara viktigt att vi inte stagnerar här utan att debatten fortsätter att vara levande ute på skolorna och hemma. Vi måste fortsätta prata om detta, säger hon.
Arbetet med fler resurser i skolan är en del i ett långsiktigt arbete. Richard Mortenlind berättar att förvaltningen under en längre tid har jobbat för att stärka upp elevhälsoarbetet för att komma tillrätta med de brister som identifierades i organisationen redan för några år sedan.
– Man såg att organisationen inte svarade mot barn- och elevhälsoplanen. Vi har därför gjort ett flertal större ändringar. De lokala elevhälsoteamen ute på skolorna är av stor betydelse i det arbetet. Man måste även hitta bra former för att jobba med elever som har svårt att hitta motivation att klara skolan samtidigt som man måste kunna se till de övriga elevernas behov, säger Mortenlind och fortsätter:
– Vi har varit underdimensionerade när det gäller specialpedagoger och kuratorer. Man måste skapa
Richard Mortenlind, utbildningschef i Laholms kommun. budgetmässiga förutsättningar för att göra det möjligt att utöka med dessa resurser.
Att utöka resurserna är en av de punkter man talat med nämnden om. Och detta är en av de punkterna som Malin Meekatt Birgersson också menar är viktiga.
– Det måste vara fler personer på skolan som kan stötta lärarna så att lärarna kan göra det de ska och inte behöver vara ordningsvakter, säger Malin Meekatt Birgersson.
Att rikta mer pengar till skolan är dock ett politiskt beslut.
– Jag känner att vi har en god dialog med nämnden och de är medvetna om behoven. Jag ser att det finns klara behov av att förstärka skolornas elev-hälsoorganisation med fler sociala, stödjande funktioner, säger Richard Mortenlind.
Vilken typ av kompetens är något man nu behöver utreda som ett nästa steg. Detta är något som olika skolor kan ha olika behov kring, menar Mortenlind.
Hur ska man komma tillrätta med språket och springet i klassrummen?
– Skolan behöver kollektivt besluta vilka regler man ska ha och hur man upprätthåller dessa. Detta kan man lyfta i många ämnen och prata om till exempel hur man bemöter varandra och vad orden betyder. Det fungerar inte att ha vakter eller poliser i korridorerna. Istället måste man arbeta för att hela skolans personal ska ta ansvar för att vara synlig i elevernas miljö, det kan man styra upp med ett schema.
Mortenlind menar att man i nuläget måste arbeta fokuserat på skolorna för att ta fram och påminnas om de regler som finns och sedan vilka åtgärder de olika skolorna behöver innan man i nästa steg sätter in de resurser som krävs.