Fredsforskaren Frida Stranne saknar ordentlig Natodebatt
Halmstad:
I helgen ska Socialdemokraterna i Sverige ta beslut kring Natomedlemskap. Fredsforskaren Frida Stranne från Halmstad beklagar att det inte föregåtts av någon bred debatt. – Det blir oftast inte bra när man i panik fattar beslut av rädsla, säger hon och jämför med hur många tyskar nu ångrar att kärnkraften skulle snabbskrotas efter Fukushima.
Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin meddelade på torsdagsmorgonen, i ett skriftligt uttalande, att de säger ja till ett finländskt Natomedlemskap. På söndag ska partistyrelsen för Socialdemokraterna i Sverige redovisa sin syn på en eventuell svensk Natoansökan. I princip alla politiska kommentatorer som lyssnat på vad statsminister Magdalena Andersson (S) sagt – när hon hävdat att hon ännu inte bestämt sig, men i princip bara räknat upp fördelar med Nato – utgår från att Sverige kommer att skicka en ansökan till Nato inom kort. Enligt Expressens källor är regeringens plan att det ska ske redan på måndag. – Det finns inget som tyder på något annat än att vi kommer gå med i Nato, men då är det olyckligt att vi inte först haft ordentliga samtal om vad ett medlemskap innebär och vilka olika konsekvenser det kan få, säger Frida Stranne, statsvetare vid Högskolan i Halmstad och Nordamerikainstitutet vid Uppsala universitet. – Med tanke på att detta är det största säkerhetspolitiska beslut vi någonsin fattar – och som kommer att påverka oss för en oöverskådlig framtid – förtjänar det svenska folket en mer djupgående och bredare debatt, menar hon och tillägger: – Den legitimitet som en folklig förankring ger är viktig för ett Natobeslut och för att människor inte ska ifrågasätta det i efterhand när saker sätts på prov.
Enligt Stranne finns det flera saker som – utifrån Rysslands aggression – kan motivera att överväga ett Natomedlemskap. Samtidigt lyfter hon att det finns aspekter som vi ”behöver fundera flera varv över”. – Ytterst handlar det om att vi kan behöva skicka svenska män och kvinnor i strid, och tillsammans med vacklande demokratier vars värdegrunder och motiv vi kanske inte sympatiserar med – exempelvis Erdogans Turkiet. I SVT:S Politikbyrån i förra veckan tog Stranne bland annat upp att ”Sverige troligen inte längre kan vara en stark röst för folkrättens principer om vi ingår i en militär allians som domineras av USA, som gång på gång brutit mot folkrätten”. När HP nu träffar henne hänvisar hon även till vad den förre toppdiplomaten Rolf Ekéus precis skrivit i DN om risken för att Ryssland listar det svenska territoriet som ett mål för kärnvapenanvändning om vi är med i Nato. Ekéus betonar också att Natostaterna i princip var förbjudna att i FN:S generalförsamling 2020 stödja det internationella avtalet om förbud mot kärnvapen, som Sverige då röstade för. – Vårt traditionellt starka motstånd mot kärnvapen blir en fråga som vi inte längre kan driva på ett lika trovärdigt sätt som medlem, eftersom Nato delvis bygger på just kärnvapen, säger Stranne. Själv skrev hon i mitten av april en debattartikel i Svenska Dagbladet, tillsammans med den amerikanske statsvetaren Trita Parsi, där de varnade för att ”den uppskruvade och känslostyrda diskussionen om det nya säkerhetsläget” skulle få Sverige att ”agera utifrån panik eller en romantiserad bild av vad ett Natomedlemskap skulle innebära”. – Tyvärr har det blivit precis så som vi varnade för. Väldigt många människor som jag träffar – både sådana som lutar åt ett ja till Nato och sådana som är emot – undrar varför det måste gå så fort och säger att de först vill veta mera, berättar
"
Med tanke på att detta är det största säkerhetspolitiska beslut vi någonsin fattar förtjänar det svenska folket mer debatt.
Frida Stranne