Domstol: Cementas tillstånd var lagligt
Regeringens tillfälliga tillstånd för Cementas kalkbrytning på Gotland strider inte mot lagen, enligt Högsta förvaltningsdomstolen. – Vi får skämmas i Bryssel, säger Carl Schlyter på Greenpeace.
– Det gör oss förvånade, här har regeringen åsidosatt grundlagen. Det här sänder signaler att stora företag kan få undantag och specialsydda regler, säger Carl Schlyter, som överklagat regeringsbeslutet.
Han tycker att regeringen har fått ett otillräckligt underlag för sitt beslut som bara bygger på Cementas egna utsagor.
– Vi får skämmas i Bryssel, säger han.
Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen, som också är en av de överklagande organisationerna, är ganska bestört över domstolens beslut.
– Det här är allvarligt. Högsta förvaltningsdomstolen ger klartecken till att man kan stifta lagar som bara gäller ett bolag, säger han.
Men Byggföretagen välkomnar beskedet.
”Cementkrisen kräver precis som elkrisen ett bredare synsätt än stuprörsperspektivet. Regering och riksdag får inte stå maktlösa när det kommer till beredskap och försörjningstrygghet” skriver Catharina Elmsäter-svärd, vd för Byggföretagen, i ett pressmeddelande.
Även branschorganisationen Svensk Betong är nöjd med dagens dom.
”Speciallagen var nödvändig för att lösa den akuta situation som uppstod kring cementförsörjningen förra sommaren” skriver Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong, i ett pressmeddelande.
Cementa fick ett tillfälligt tillstånd av regeringen att bryta kalk på Gotland. Beslutet togs efter det att Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan på grund av otillräcklig miljökonsekvensbeskrivning.
Regeringen ryckte då in och en enig riksdag röstade igenom en tillfällig ändring i miljöbalken, som snabbt gav Cementa ett tillfälligt tillstånd. Detta kritiserades, bland annat avrådde Lagrådet.
Fyra miljöorganisationer – Greenpeace, Urbergsgruppen, Naturskyddsföreningen på Gotland och Naturskyddsföreningen på riksnivå – överklagade det tillfälliga tillståndet.
Nu har domstolen avgjort ärendet, och skriver:
”De aktuella lagändringarna syftade till att avvärja en akut risk för allvarliga samhällskonsekvenser till följd av cementbrist. Regeringen bedömde att lagändringarna måste komma på plats snabbt”.
Om inte tillståndet gavs snabbt fanns risk för skador på byggnader och egendom för cementproduktion, och därmed också risk för akut cementbrist. Därför var det rätt av regeringen att fatta de snabba besluten, enligt domstolen.