Diamant Salihu: ”Vapnen köps med drogpengar”
Halmstad:
Narkotikakonsumtionen är bränslet som driver Sveriges gängkrig. Det menar journalisten och författaren Diamant Salihu som i fjol prisades för sin skildring av Järvakonflikterna i boken ”Tills alla dör”. – De vapen och kulor som används i konflikterna köps med drogpengar, säger Diamant Salihu.
HP:S granskning under lönehelgen i oktober visade på att festknarkandet är utbrett i Halmstads nattliv. På 11 av 13 uteställen i stan fanns spår av kokain på toaletterna.
Narkotikakunderna är människor från Sveriges alla samhällsskikt, vilket framgick tydligt för Halmstadborna under rättegången mot Frennarpsligan tidigare i år. Och säljarna är kriminella nätverk.
Hittills i år har 60 personer dödats i 370 skottlossningar. Redan i september kunde polisen konstatera att det dödliga våldet i Sverige nått en ny mörk toppnotering.
Men finns det en koppling mellan dödsskjutningarna och narkotikan? Och hur ser den kopplingen i så fall ut?
En som länge har bevakat den kriminella miljön är Svt-journalisten Diamant Salihu. Förra året fick han Stora journalistpriset för sin bok ”Tills alla dör”, som skildrar gängkonflikterna i Järvaområdet i Stockholm.
Diamant Salihu menar att svenskarnas narkotikakonsumtion är bränslet som driver konflikterna.
– När jag pratar med personer i den kriminella miljön så säger de själva att de allra flesta köparna är småföretagare, studenter och partymänniskor som hänger på krogarna i innerstan. Och att de vapen och kulor man använder i konflikterna köps med drogpengar, säger han och fortsätter:
– Som konsument har man ett otroligt stort ansvar för det våld som sker, och som drabbar många unga killar ute i landet. Man måste vara medveten om att gängens viktigaste inkomstkälla är att sälja narkotika.
En vanlig föreställning är att gängkrig är strider om marknadsandelar. Men enligt Diamant Salihu handlar en stor del av våldet snarare om individrelaterade konflikter.
Orsakerna till skjutningarna är ofta hämndspiraler som präglas av heder, svartsjuka, kränkningar och machokultur. Men där många har ett gemensamt intresse i att tjäna pengar på drogförsäljning.
Och då pratar man bara om det inhemska våldet i narkotikans spår.
– När det gäller kokainet så kommer det från Sydamerika, och det är kartellerna som säljer drogen till Europa. Det är en internationell storindustri där många är inblandade i olika led. I grund och botten bygger det på att det finns konsumenter som hela tiden gör beställningar och efterfrågar preparatet, säger Diamant Salihu.
– Så på ena sidan finns karteller som mördar journalister, poliser och alla andra som står i vägen för deras affärsverksamhet. Men också längs vägen, och här i Sverige, så uppstår konflikter om narkotika, om heder, om kränkning, om alla möjliga saker, fortsätter han.
– Det går inte att blunda för att köparna är en del i det här kretsloppet.
Nya tekniska lösningar har gjort det enklare för organiserad brottslighet att planera kriminell verksamhet i det dolda.
Under flera år var den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat en favorit bland Europas kriminella, detta fram till 2020 då den franska polisen lyckades knäcka krypteringen. Men det finns många andra tjänster.
– De jag intervjuar säger att tekniken med krypterade appar har underlättat narkotikaförsäljningen. Dels kan man ta in större mängder och kommunicera över landsgränser utan att bli upptäckt. Och dels kan man ha kontaktlistor med köpare där man kan skicka ut reklamblad – ”nu har vi detta och detta” – och sedan få beställningar från sitt kundnätverk. Allt detta sker i det dolda genom alias, berättar Diamant Salihu.
"Som konsument har man ett otroligt stort ansvar för det våld som sker.
Diamant Salihu, journalist
I så kallade knarklurar bygger säljare upp kontaktlistor med kunder som efterfrågar narkotika. Dessa telefoner kan sedan säljas vidare till andra kriminella för hundratusentals kronor. Genom populärkulturen är det lätt att få intrycket att de gängkriminella tjänar stora pengar. Utslaget på ett år är det dock få som tjänar mer pengar än en normallön, menar Diamant Salihu.
– Det är mycket flashande med pengar. Det är en del av varumärkesbyggandet. Men det är få som tjänar mer pengar än de hade gjort med ett normalt jobb, säger han. Vad säger konsumenter som du pratat med?
– När jag frågar dem om hur de reflekterar kring att använda droger, och därmed bidra till att sponsra gängen, så säger de ”om jag inte gör det, vad gör det för skillnad?”. Det är den reaktionen jag får.