Vård i stället för fyllecell
Trots att de saknar den medicinska kompetensen ligger ansvaret för att ta hand om kraftigt berusade människor på polisen, i stället för vården.
HP Ledare 19/12. Sedan 2012 har 29 personer avlidit i fylleceller på svenska häkten. I många av fallen hade den omhändertagne överlevt om denne i stället hade förts till sjukhus.
Evelina Vessby, var 27 år gammal när hon fördes till arresten efter en utekväll med bowling och klubbande som slutade med att hon råkade i bråk med några ordningsvakter. Under omhändertagandet skedde ett antal missar i hanteringen, som kan ha lett till hennes för tidiga död: patrullen som omhändertog henne beslagtog en burk tabletter men rapporterade det inte vidare till överordnade.
Trots att det fanns skäl att misstänka att hon fått i sig lugnande tabletter fördes hon till arresten i stället för sjukvården, och trots att det går emot polisens egna rutiner kontaktades inga av hennes anhöriga – inte ens hennes pojkvän, som befann sig i närheten av incidenten och som hon försökte ringa flera gånger (SVT 12/12).
Årligen rör det sig om omkring tre dödsfall i fylleceller, enligt den sammanställning som SVT har gjort (14/12). Få sett i förhållande till de 70 000 människor som polisen årligen omhändertar med stöd av LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer. Varje dödsfall är ändå en tragedi. Dessutom är frågan om det är polisen som är bäst lämpad att hantera även de fall som inte slutar i katastrof.
Flera statliga utredningar – den första från 1968 – har slagit fast att ansvaret för kraftigt berusade bör övertas av vården. Ändå är situationen oförändrad: för de allra flesta blir det arrest i stället för vård, vilket i vissa fall leder till döden. Det tar upp mycket resurser i en hårt pressad polismyndighet, resurser som hade kunnat gå till faktisk brottsbekämpning. För även om fulla personer kan vara stökiga och bråkiga, så är det inget brott att bli för berusad. Även den som betett sig olämpligt förtjänar en varm vårdsäng, inte en kall fyllecell.
När det kommer till illegala droger har synen att bruket ska mötas med vård snarare än straff blivit allt mer legio och i ljuset av det framstår det som än mer orimligt att ansvaret för snedrus orsakade av alkohol ligger på polisen. Det anser även polismyndigheten som i en hemställan i somras vädjade om att slippa ansvaret för omhändertagna berusade människor.
Förutom att det är ett resursslöseri att polisen ska ägna sig åt ärenden de saknar rätt kompetens och utbildning för, lägger det också en stor press på enskilda tjänstemän. För att bli arrestvakt i Västra Götaland krävs bara åtta timmar sjukvårdsutbildning (SVT 13/12). Utifrån den grunden ska vakterna sen vara kompetenta nog att bedöma huruvida en kraftigt berusad person istället bör flyttas till sjukvården. Det är ett tungt ansvar att axla när felsteg kan leda till döden.
"Flera statliga utredningar – den första från 1968 – har slagit fast att ansvaret för kraftigt berusade bör övertas av vården.
När frågan utretts flera gånger, alltid med samma resultat, måste man undra var det sen tar stopp? Mängden väl avvägda, underbyggda och genomtänkta förslag som tillåts samla damm i skrivbordslådor tills nästa gång samma fråga utreds igen är ett problem. Det här innebär både ett resursslöseri, onödigt lidande och i värsta fall att människor dör i onödan. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) måste agera, och lösningen kan inte vara ännu en utredning.