Historiskt avtal för naturen på plats
Länderna vid COP15 har nått ett globalt ramavtal. De förbinder sig till att skydda 30 procent av planetens yta senast år 2030.
Beskedet kom strax efter tre på morgonen lokal tid efter en rejäl nattmangling och möttes av applåder i kongressalen i Montreal. Samtliga drygt 190 länder som står bakom FN:S konvention om biologisk mångfald har godkänt överenskommelsen, som ses som ett ”Parisavtal för naturen”.
I en skriftlig kommentar till TT säger klimat- och miljöminister Romina Poumokhtari (L) att hon välkomnar det nya globala ramverket.
”Det är ett viktigt startskott för alla världens länder att vända trenden och stoppa utrotningen av djur och växter i världen. Nattens överenskommelse innebär att alla länder har åtagit sig att förverkliga uppsatta mål och löften. Vi är alla helt beroende av den biologiska mångfalden och våra ekosystem för vår överlevnad, så jag är glad att vi har fått det på plats”.
Fn-mötet COP15 Kanada har pågått under närmare två veckor och ses av många som den sista chansen att rädda jordens arter och ekosystem.
Även FN:S miljöchef Inger Andersen gläds åt avtalet.
i”Om ramverket blir succé kommer att avgöras av hur snabbt vi implementerar det vi har kommit överens om. Hela Fn-systemet är utrustat för att stötta implementeringen så att vi på riktigt kan sluta fred med naturen”, säger hon i ett skriftligt uttalande.
Det nya ramavtalet innehåller fyra övergripande mål och totalt 23 åtgärdsmål. Ett av de viktigaste handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till hav och land till 2030. I dag är cirka 17 procent av jordens landområden och drygt 8 procent av havsområdena skyddade enligt FN.
Det nya målet för skydd av land och hav, som kallas ”30x30”, har av jämförts med Parisavtalets temperaturmål på klimatområdet.
En avgörande punkt under förhandlingarna har varit att rika länder ska stötta utvecklingsländer med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Enligt överenskommelsen ska de rika länderna nu öka sitt bidrag till fattigare länder till 20 miljarder dollar om året 2025, och summan ska öka till 30 miljarder till 2030.
Det är ett uppsving jämfört med de rika ländernas nuvarande stöd som uppskattas till runt 10 miljarder dollar om året. Många utvecklingsländer har drivit på för bildandet av en helt ny fond för att finansiera arbetet med att skydda den biologiska mångfalden. Men det har höginkomstländer och EU satt nej till. Resultatet blev en slags kompromiss i form av en ny en fond i den befintliga Globala miljöfonden GEF.
Men alla tycker inte att den finansiering som beslutats räcker. Detta fick representanten från Demokratiska republiken Kongo att i sista stund protestera mot avtalet. Men mötets ordförande – Kinas miljöminister Huang Runqiu, valde att klubba igenom det ändå.
Övriga åtgärdsmål handlar bland annat om att minska övergödningen och riskerna förknippade med bekämpningsmedel.
Representanter för ursprungsbefolkningar har drivit på för att deras rätt att förvalta sina landområden ska tas till vara. Och ramavtalet innehåller skarpa formuleringar kring skydd av ursprungsbefolkningars rättigheter för att de ska kunna förvalta sina landområden.
Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, säger att det viktigaste är att det blev ett avtal, även om det i hög grad är en kompromiss.
– Det är ett halvfullt glas, eller halvtomt om man så vill. Väldigt viktiga bitar är med, som att 30 procent av jordens yta ska skyddas. Man har också lyckats hitta en kompromiss vad gäller finansieringen vilket är bra. Sedan krävs det som alltid väldigt mycket arbete för att förhindra att pengarna försvinner
BILD: JULIAN HABER
i korruption, säger han.
Han påpekar dock att mycket i avtalet blir en tolkningsfråga.
– Det står att de skyddade områdena ska vara öppna för ”hållbart nyttjande”. Vad det innebär är väl oklart. Å andra sidan hade man nog inte fått igenom avtalet utan den skrivningen.
Det är också oklart hur skyddet ska fördelas mellan jordens länder. Siffran 30 procent är en global siffra.
– Men man får se det hela som ett steg på vägen, säger Henrik Smith.
Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktighet om Lundaprofessorn Henrik Smith.