Lasse Lönndahl var sin tids stora idol
Med sin lena stämma och stiliga yttre blev han vår alldeles egen Frank Sinatra. Sångaren och skådespelaren Lasse Lönndahl var en gigant i folkparkerna och Sveriges första tonårsidol. Hade han slagit igenom i dag hade han fyllt Ullevi, trots att han var stockholmare.
Lasse Lönndahl avled på måndagsförmiddagen, bekräftar hans familj för TT. Han blev 94.
Sångaren och skådespelaren föddes 1928 och har beskrivit sin barndom som kärv men kärleksfull. Yngst i en syskonskara av fyra växte han upp i Vasastan i Stockholm. Modern uppfostrade alla barnen på egen hand efter att fadern tidigt lämnat familjen för att strida i spanska inbördeskriget. Familjen bodde i ett barnrikehus, en bostad för trångbodda och mindre bemedlade familjer, och lilla Lasse sjöng för grannarna.
– Jag satt på en trappa och sjöng och folk slängde ner pengar som jag gick och köpte godis för, haha. Sedan blev jag solist i Stockholms gosskör när jag var elva år, berättade Lasse Lönndahl i en intervju med TT 2008.
Skivdebuten skedde 1949 med ”Tangokavaljeren” och den då 21-årige Lönndahl gjorde omedelbar succé. Genombrottet följdes under 1950-talet av låtar som ”Volare”, ”Cindy min Cindy”, ”Kärleksbrev i sanden” och ”Tulpaner från Amsterdam”. Han var med i musikaler med lika stor framgång och i filmer som ”Åsa Nisse flyger i luften” och ”Det svänger på slottet”.
Och i mötet med publiken i folkparkerna bröt hysteri ut. Beundrarna flockades kring tonårsidolen.
– Ungdomarna kom fram och vrålade ut sin förtjusning. De uppvaktade mig vart än jag gick. Somliga ville ha en hårlock av mig. Då sträckte jag fram huvudet och sa ”varsågod”. Därför är jag tunnhårig, sade Lasse Lönndahl till TT 2013.
Flera år i rad röstades Lasse Lönndahl fram till Sveriges populäraste sångare av Aftonbladets läsare. Framgångarna skulle fortsätta i samma takt på 60-talet. Lönndahl ledde 1960 det egna radioprogrammet ”Lasse på Grönan”, som direktsändes från Gröna Lund i Stockholm till en miljonpublik. När Svensktoppen började sändes i oktober 1962 blev Lönndahls ”Midnattstango” den första ettan. Tillsammans med nära vännen Towa Carson spelade han in flera duetter, däribland ”Visa mig hur man går hem”, som nådde högt på listorna.
– Vi träffades genom vårat skivbolag 1964 och började sjunga tillsammans och turnerade fram till och med 1971 och blev väldigt goda vänner. Vi höll kontakten och han ringde mig varje tisdag klockan halv tio i alla år, säger Towa Carson till DN. Frågan är om någon svensk artist var större än Lasse Lönndahl på 50- och 60-talet. Hans lena röst och stiliga yttre ledde ofrånkomligen till att han kallades för Sveriges Frank Sinatra. Sett till popularitet var Lönndahl däremot sin tids Håkan Hellström. Men den charmante sångaren övergav aldrig sin ödmjuka framtoning. Folket gav honom sin kärlek och han älskade dem tillbaka, till den grad att han tackade nej till ett kontrakt i Las Vegas.
– Då tänkte jag att hur ska svenska folket klara sig utan mig i två år? Så det vågade jag inte ta, berättade Lönndahl 2008.
En som skriver under på Lönndahls storhet är Lasse Berghagen, som kallar bortgången för slutet på en epok.
– Först Barbro (Lill-babs) och nu Lasse. Det var mina idoler, det var ju dem jag såg upp till. Det är en legendar som har försvunnit, säger han till TT om Lönndahl.
När Berghagen skulle framföra ”Teddybjörnen Fredriksson” för första gången 1969 bjöds Lönndahl in till programmet för att locka en större publik.
Sedan dess har de träffats på både konserter och tillställningar.
– Jag kände honom genom hela min karriär. Han var väl en av de sista gentlemännen fullt ut i fingertopparna. Väldigt artig och generös, vänlig person. Det var en bra människa och det är sorgligt att höra att han har gått bort, säger han.
Men efter 20 år av framgångar vändes livet upp och ner av en stor tragedi. 1970 omkom hans sjuåriga dotter och hennes mamma i en bilolycka i USA. Sorgen fick Lönndahl att dra sig tillbaka en period. Från 70-talet och framåt blev det mindre sång och mer tv-underhållning. Publiken fortsatte dock troget att fylla den folkkäre sångarens konserter karriären ut.
Över 50 folkparksturnéer och 1,5 miljoner sålda skivor senare, i samband med sin 80-årsdag 2008, berättade Lönndahl att han hade bestämt sig för att kliva ner från scenen. Han hade då nyss hämtat sig från en svår lunginflammation med inställda konserter som följd.
– Nu orkar jag inte längre, det kan inte hjälpas. Men jag är inte på något vis bitter, utan är tacksam för allt roligt och glatt jag upplevt, alla trevliga människor. Jag har kvar mina minnen, sade han då.
Musik: Det ryska punkbandet och aktivistkollektivet Pussy Riot släpper en ny protestlåt mot Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
”Vi anser att Putins regim är en terroristregim, och Putin själv, hans tjänstemän, generaler och propagandister är krigsförbrytare”, skriver gruppen i ett uttalande, som släppts tillsammans med låten ”Mama, don’t watch tv”.
Låtens refräng är baserad på orden från en tillfångatagen rysk värnpliktig soldat som enligt uppgift sade till sin mamma i ett telefonsamtal: ”Mamma, det finns inga nazister här, titta inte på tv.”
Gruppen kräver att Rysslands president Vladimir Putin och hans medlöpare ställs inför rätta för ”folkmordet på den ukrainska nationen.” (Tt-bloomberg)
usd 10,46