Jan Höglund: Året då kriget kom tillbaka till Europa
Årskrönika
Drottning Elizabeth II dog vid 96 års ålder, efter sju decennier på tronen. Som ett eko från historien blev hennes ord aktuella på nytt: Annus horribilis, ett hemskt år. Det sammanfattar 2022, då kriget återvände till Europa och världen förändrades.
För de flesta av oss har hon alltid funnits, genom kriser och skiften, i glädje och sorg. Men i september orkade inte hennes kropp mer. Den äldsta brittiska monarken genom tiderna avled, efter att ha suttit längre på tronen än någon annan regent.
För 30 år sedan upplevde Elizabeth vad hon kallade sitt hemska år. Hon hade varit drottning i 40 år och sade att 1992 inte är ett år som hon kommer att se tillbaka på enbart med glädje. Hon citerade vad hon beskrev som en av sina sympatiska korrespondenter: ”Annus Horribilis”.
Hon syftade på vad som hände inom sin familj och skandaler som gick som följetong i media: äktenskapen för tre av hennes fyra barn tog slut och privata och ytterst känsliga samtal publicerades med prinsessan Diana, prins Charles och hans älskarinna Camilla i oönskade huvudroller. Dessutom slog lågorna ut inför en uppenbart bedrövad drottning vid en brand i drottningens hem, Windsor Castle.
Men det finns en annan koppling från dåtiden till nuet: 1992 fanns inte Berlinmuren längre, Sovjetunionen hade upplösts och kalla kriget var slut. Det blev början på en lång och hoppfull period av avspänning, nedrustning och internationellt samarbete. Moskva sågs och uppträdde som en demokratisk partner, inget auktoritärt och aggressivt hot.
Nu är det tvärtom, igen. Kriget i Georgien 2008, annekteringen av Krim och det ryskstödda upproret i östra Ukraina 2014 och den ryska interventionen på regimens sida i Syrien 2015 var förspel till den totala brytningen mellan Putin och väst i och med invasionen i Ukraina den 24 februari. Pandemins grepp hade inte ens släppt när det fullskaliga och gränsöverskridande kriget kom tillbaka till vår kontinent.
Det har helt ändrat säkerhetsordningen i Europa: ökade militära spänningar, upprustning till rekordnivåer och en utvidgning av Nato. De nyligen alliansfria länderna Sverige och Finland är även formellt på väg in i försvarsalliansen. Vid tiden för drottning Elizabeths hemska år värnade en majoritet av svenska riksdagspolitiker, i varje fall på papperet, fortfarande om en neutralitet som sades ha tjänat oss väl under andra världskriget och kalla kriget. I praktiken var vi redan sedan länge allierade med väst.
Som en konsekvens av kriget i Ukraina slår energikrisen och vikande konjunktur hårt mot EU:S medlemmar. Det blir en allt större prövning för sammanhållningen och den enade fronten mot Ryssland när priset stiger ytterligare i länder med vitt skilda ekonomiska förutsättningar.
Sverige får ett särskilt ansvar när vi från nyår blir ordförandeland under de kanske mest kritiska sex månader som Europeiska unionen har upplevt.
Ännu en akut bidragande orsak är att 30 år senare stiger oron återigen på Balkan. 1992 bröt inbördeskriget i Bosnien ut som ännu ett kapitel i Jugoslaviens blodiga sönderfall. 1998-1999 kom kriget i Kosovo med massflykt av muslimer till grannländerna Makedonien (nu Nordmakedonien) och Albanien och Natos bombningar under 78 dygn mot bland annat den serbiska huvudstaden Belgrad.
Jag bevakade konflikten i regionen under 15 reportageresor, och var med på marken när styrkor från Nato gick in i Kosovo sommaren 1999 medan de serbiska förbanden drogs tillbaka norrut.
Vi kom i bil söderifrån och vände när vi insåg att vi var inne i Serbien. När vi körde tillbaka mötte vi franska fallskärmsjägare som hade fått uppdraget att upprätta en vägspärr. ”Var är den serbiska gränsen?” frågade löjtnanten.
Nu uppger den serbiska armén att den befinner sig på sin ”högsta nivå av stridsberedskap” efter veckor av eskalerande spänningar mellan Serbien och Kosovo. Den serbiske presidenten Aleksandar Vucic är beredd, säger han, att ”vidta alla åtgärder för att skydda vårt folk och bevara Serbien”.
Den explosiva frågan handlar framför allt om den av etniska serber dominerade norra delen av Kosovo norr om floden Ibar i staden Mitrovica. Serbien erkänner inte ett självständigt Kosovo. Medlingsförsök har skett, men med osäkra resultat.
EU uppmanar till ”maximal återhållsamhet och omedelbara åtgärder” och att ledarna för Serbien och Kosovo ”personligen ska bidra till en politisk lösning”. Nato har fortfarande fredsbevarande trupper i Kosovo och vädjar till parterna att undvika provokationer. EU varnar för att man inte kommer att tolerera attacker mot EU:S polis eller brottsliga handlingar.
Bråket har på senare tid handlat om att Kosovos regering vill att serbdominerade områdena byter ut sina serbiska bilnummerskyltar mot kosovoalbanska skyltar. I somras barrikaderade etniska serber vägar. Det löste sig temporärt under EU:S medling med en kompromiss.
Men den 10 december kom oron till ytan igen vid gripandet av en före detta serbisk polis i norra Kosovo. Lokal polis rapporteras ha eldgivning med okända grupper.
Ett skäl till att EU lovar att öppna dörren även för länder på västra Balkan är att undvika att Ryssland och Kina får ett allt större inflytande. I den än mer polariserade värld som har uppstått efter Rysslands aggression i Ukraina under året är Vladimir Putins mäktigaste allierade Xi Jinping. Kina genomförde nya demonstrationer av militär styrka i luften vid Taiwan så sent som på annandagen. Xi utesluter inte en invasion om ön inte till slut återförenas med fastlandet.
Taiwan svarar med att förlänga sin värnplikt till ett år från dagens fyra månader.
Kina är USA:S främsta rival i det globala maktspelet och stöder Taiwan militärt. President Joe Biden varnar för provokationer mot Taiwan och sjöfarten i Taiwansundet och i Sydkinesiska havet, som Kina gör anspråk på och militariserar. Nordkorea stöder Kina och Ryssland och bygger ut sitt kärnvapen- och robotprogram med nya testskjutningar. De går ofta i riktning mot Japan, som i sin tur rustar sin försvarsmakt mer än någonsin i fredstid för att möta ett växande fara. Häromdagen kränkte Nordkorea sydkoreanskt luftrum även över huvudstaden Seoul med drönare för första gången sedan 2017.
Om 2022 på flera sätt var hemskt riskerar 2023 att bli ännu värre om den farliga utvecklingen inte bryts, i det nya kalla och varma kriget.
” Sverige får ett särskilt ansvar när vi från nyår blir ordförandeland under de kanske mest kritiska sex månader som Europeiska unionen har upplevt.