Hallandsposten

Viktiga klimatsegr­ar i EU glöms bort

Miljö och klimat är viktiga frågor. Men den svenska debatten har präglats av bråk kring energifråg­an. När stora framsteg väl sker inom området är det tyst.

- Elin Larsson Liberala Nyhetsbyrå­n

HP Ledare 3/1. Efter många och långa förhandlin­gar enades EU strax innan jul om nya villkor för EU:S utsläppsha­ndel. Att rapportera och förklara vad som sker på Eu-nivå hem till Sverige är sällan en tacksam uppgift. EU kan ibland upplevas svårt och långt borta och engagerar sällan lika många läsare.

Men här kommer en glädjande nyhet i juletider: till följd av Parisavtal­et skärper EU nu sin klimatpoli­tik så att målen är i linje med varandra. En nyhet som borde generera minst lika många skriverier som exempelvis förrymda apor.

Framstegen som har nåtts efter alla långa förhandlin­gar är värda att rapportera om – om och om igen. Hur EU agerar är avgörande för att nå Parisavtal­ets mål och överenskom­melserna som har gjorts är en viktig del i det.

Den enskilt viktigaste lagstiftni­ngen i EU för att nå Parisavtal­et är handeln med utsläppsrä­tter. Revisionen av EU ETS (EU:S system för handel av utsläppsrä­tter) är en del av det klimatpake­t som ska få ned utsläppen i unionen med minst 55 procent till 2030. Detta är viktigt för att bereda vägen för klimatneut­ralitet till 2050.

Tack vare revisionen av EU ETS så täcks nu en större del av EU:S utsläpp, vilket är cirka 75 procent av alla utsläpp. Fler sektorer som flyg, sjöfart och avfallsbrä­nning inkluderas. Samtidigt införs en ny separat utsläppsha­ndel som omfattar vägtranspo­rter och uppvärmnin­g av byggnader. Därtill kommer de fria utsläppsrä­tterna som delas ut i dag till vissa företag stegvis att fasas ut för att till år 2034 helt försvinna.

Med den här uppgörelse­n ska alla utsläpp som täcks av ETS minska med 62 procent jämfört dagens mål om 43 procent. Det innebär att den årliga minskninge­n av utsläppen inom ETS fördubblas (!) jämfört med dagens takt. Förhandlin­garna är stora framgångar för EU, för klimatet men också för Sverige där Centerpart­iets Europaparl­amentarike­r Emma Wiesner varit ensam svensk förhandlar­e på plats.

Klimatpoli­tiken blir nu mer marknadsor­ienterad och handelssys­temet minskar utsläppen där det är som billigast mest effektiv. Dessutom blir det marknadskr­afterna som styr över en större del av utsläppen i stället för klåfingrig­a politiker som godtycklig­t ändrar på miljöskatt­er eller har budgivning om vilken teknik man gillar mest. Nu är det i stället marknadskr­afterna som ska styra över en större del av utsläppen.

Sedan den nya regeringen tillträdde har det frekvent rapportera­s om bråk om huruvida Sverige ska vara bäst i klassen eller inte, och om man ska gå före EU eller världen på klimatområ­det. Detta blev tydligt redan under valrörelse­n där nuvarande regeringen förespråka­t EU:S miniminivå medan vänstersid­an i högre grad velat se höjda ambitioner.

När ambitioner­na nu höjs kraftigt i EU blir det inte lika kontrovers­iellt att säga att man vill nå Eu-standard. Förhoppnin­gsvis betyder detta att riksdagspa­rtierna kan bråka om något annat. Med EU:S nya överenskom­melse kommer medlemssta­ternas enskilda nycker, valfläsk eller regeringsb­yte påverka klimatpoli­tiken mindre. Det är en välbehövli­g kontinuite­t som behövs för att säkerställ­a att målen nås över tid.

"Nu är det i stället marknadskr­afterna som ska styra över en större del av utsläppen.

 ?? BILD: JOHAN NILSSON/TT ?? Minskning. Utsläppen i EU ska ned med 55 procent till 2030.
BILD: JOHAN NILSSON/TT Minskning. Utsläppen i EU ska ned med 55 procent till 2030.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden