30 år sedan Pernilla Wahlgrens bröllop – ”Det var kaos”
Laholm:
Pingstafton 1993 kämpar en limousine med att ta sig fram genom folkhavet utanför S:t Clemens kyrka i centrala Laholm. Tusentals personer trängs i vårsolen för att få se en skymt av Pernilla Wahlgren som snart ska kliva ut ur bilen. Ett ögonblick som nu, 30 år senare, fortfarande lever kvar i många laholmares minne.
– Det var en väldigt intensiv dag, säger Nils-åke Nilsson med ett skratt.
Den aktuella lördagen 1993 befann han sig i förarsätet av en limousine, i baksätet satt en nyfriserad Pernilla Wahlgren i vit klänning.
– Det var kaos runt kyrkan med så mycket människor att man knappt kunde komma fram med bilen. Polisen fick gå före och bereda vägen så att vi kunde komma fram till kyrkporten, berättar han.
Nils-åke Nilsson beskriver stämningen i bilen som positiv – om bruden var nervös var det inte något han märkte. Men utanför limousinens mörka chassi var stämningen aningen mer hätsk.
– Kändisjägarna i stan och tillresta släppte alla hämningar. Folk nästan trampade ner varandra för att komma fram till ingången. Man var till och med uppe och klättrade på bordet i vapenhuset i kyrkan för att kunna ta bilder och se någonting, säger Inge Henrikson, tidigare reporter på Hallandsposten.
Nyheten om att Pernilla Wahlgren skulle säga ”ja” till Emilio Ingrosso i en kyrka i Laholm hade spritt sig som en löpeld i månaderna innan. Enligt Inge Henriksons reportage från dagen hade ett par tusen människor samlats utanför kyrkan för att få se en skymt av brudparet.
– Där visades ju ingen, eller i alla fall mycket liten, respekt för att det här var en privat tillställning. Det var ett privat bröllop för inbjudna som blev så att säga en allmän tillställning med mängder av människor som till varje pris skulle se dem och komma så nära som möjligt, säger Inge Henrikson och tillägger:
– Det hade inte arrangörerna alls räknat med, inte kyrkan heller.
Avspärrningarna som satts upp höll inte och poliserna på plats fick snabbt händerna fulla. Men Pernilla lyckades till slut ta sig in i kyrkan, där hon och Emilio vigdes till tonerna av Roger Pontare.
– En liten stad, en vacker kyrka och en italienare med charm. Det var ett väldigt romantiskt bröllop. Jag tror att det var många som hoppades att de en dag skulle få uppleva något liknande själv, säger Ove Bengtsson (S), mångårig politiker i Laholm.
Efter vigseln bar det av till Skottorps Slott för bröllopsfesten. Jan Stohr, nu reporter på HP, arbetade på La
"Detta var något som fick spridning i hela Sverige.
Ove Bengtsson (S), kommunpolitiker
holms Tidning när bröllopet ägde rum. Han minns den dåvarande kommundirektörens förslag om att kommunen skulle stå för laxen på bröllopsmiddagen – något som snabbt blev kontroversiellt.
– Det ifrågasattes om kommunen verkligen skulle ha med det här att göra, säger han.
Dagarna innan bröllopet kom beskedet att brudparet själva skulle få betala för sin mat, efter ett beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott. Men att det ens diskuterades om ifall kommunen möjligtvis skulle involvera sig i bröllopet var inte helt förvånande, menar Stohr, även om så inte blev fallet.
– Några år tidigare hade Laholm utsetts till Sveriges tråkigaste stad och sett i det ljuset var det självklart att det var en politisk vinstlott när man fick veta att hon skulle gifta sig här. Jag tror att det var så att man suktade efter det här, att få lite stjärnglans.
Ove Bengtsson bekräftar den bilden.
– Vi hade inga restauranger och det var rätt dålig stämning. Det var korvkiosken som var det bästa restaurangen här då. Så det behövdes något sånt, säger han.
Ove Bengtsson tror att den lilla orten i söder fick ett lyft efter att ha varit värd åt det stjärnspäckade bröllopet.
– Sådana här saker har större betydelse än vad man vid första anblick kanske tror. Detta var något som fick spridning i hela Sverige. Alla rikstidningar var här och skrev om det och det blev flera tv-inslag. Sån här publicitet har betydelse för marknadsföringen, så det var bra, säger han och tillägger med ett skratt:
– Sånt vill vi ha mer av.
Att dagen fortfarande ligger färskt i många laholmares minne, 30 år senare, tror han handlar om mer än bara trängseln utanför kyrkporten.
– Många laholmare kände sig delaktiga i detta, att få vara med lite på ett hörn i det här när det hände. Det blev positiva vibbar och det spred sig i hela Sverige att vår lilla stad hade fått ta del av ljuset.
Hallandsposten har sökt Pernilla Wahlgren för en kommentar, men utan lycka.