Christoffer Carlsson
Levande och döda Albert Bonniers förlag
Med ”Järtecken” och ”Brinn mig en sol” i minne är det med påtaglig förväntan man tar sig an ”Levande och döda”. Det är den tredje boken i den så kallade Hallandssviten, en serie vars delar binds samman av andra trådar än cliffhangers och huvudpersoners privatliv. Om det nu inte är en cliffhanger att få läsaren att undra hur det ska gå för människorna, i Halland och världen.
De tre romanerna berättar om olika fall och personer, men rör sig i samma trakter i Halland – och i medvetandet. Det finns alltid ett fall att utreda på klassiskt deckarvis men den stora dramatiken pågår på ett annat plan och handlar mycket om existentiella frågor, skuld och försoning. Dessutom går polisen Vidar Jörgensson genom alla historier, även om han inte tar den största rollen.
Här följer vi kompisarna och ensambarnen Sander och Killian med mjukt k i den lilla byn Skavböke i slutet av 90-talet. De är på väg att ta klivet in i vuxenvärlden när förutsättningarna förändras över en natt. Det som händer under deras sista år i gymnasiet ska påverka omgivningen under lång tid och länkas i berättelsen samman med ett nytt fall 20 år senare. Carlsson låter tiden få kännas och göra ont utan att förlora spänning och nerv. Dock är det skildringen av tonårskillarnas vänskap som är romanens starkaste element; varje rörelse och stavelse är trovärdig i deras försök att hitta sig själva i en opålitlig verklighet. Språket andas i takt med människorna som kommer och går i tid och rum medan vi leds genom mörkret.