Trevor Wood
Ingen väg tillbaka Översättning: Jessica Hallén Modernista
Trevor Woods debut ”Mannen på gatan” presenterade en huvudperson som stack ut i mängden: den hemlöse krigsveteranen Jimmy Mullen i Newcastle. Nu är antihjälten tillbaka och har fått rum på ett härbärge, men tillbringar även en hel del tid hemma hos flickvännen Julie. De träffades på Pit Stop där romanens hemlösa och utsatta har sin trygga punkt och kan få mat och värme. Stället har en viktig roll i berättelsen; det är här man har koll på varandra och kan upptäcka om något inte är som det ska eller om någon fattas.
När Jimmys unga vän Deano försvinner anar Jimmy oråd och tar kontakt med polisen. Det sägs att flera dödsfall i trakten beror på en särskild drog och Jimmy och kompisen Gadge börjar undersöka saken. Problemet är att Jimmy är villkorligt dömd, vilket sätter sina begränsningar – om man nu tar hänsyn till dessa. Jimmy blir nästan vän med en polis men vet att det knappast hjälper i de kretsar han rör sig. Han gör också i stort sett vad som helst för att behålla kontakten med sin dotter Kate som han nyligen återförenats med. Wood skildrar med varsam hand den både starka och sköra relationen mellan en vuxen dotter och en länge frånvarande far. Hur Jimmy inte kan sluta titta på hur hon dricker sitt te, hur de trevar sig fram över tunn is och försiktigt kan börja skämta om det som varit.
Det är en ambitiös intrig, men framför allt en berättelse med ett konsekvent perspektiv där läsaren får möta sina fördomar. Genom Jimmys ögon får scener i periferin skärpa.