Sjukhuset om tvåårige Valters vård: Ovanligt med sju timmars väntetid
"Det är ovanligt att väntetiden är sju timmar på akuten.
Birgitta Ekstrand Lagerqvist, tillförordnad chefsläkare
"Ivo har inte utfört en utredning av dödsorsaken.
Hanna Fellenius, pressekreterare på Ivo
Halmstad: Tvåårige Valters död väcker många frågor, både kring de misstag som begicks på sjukhuset i Halmstad och vad som krävs för att Inspektionen för vård och omsorg ska klandra den personal som varit ansvarig. HP har bett sjukhuset och Ivo att förklara.
På sjukhuset i Halmstad vill tillförordnade chefsläkaren Birgitta Ekstrand Lagerqvist svara på frågor via mejl. Hon jobbade visserligen inte på sjukhuset när Valter vårdades där, men säger att hon är väl insatt i de händelseanalyser som genomförts och även har varit i kontakt med de verksamheter som var involverade.
Valter och hans mamma väntade sju timmar på akuten innan han fick komma till barnkliniken. Är det ovanligt lång väntetid och vad kan motivera en så lång väntan?
– Alla patienter som söker vård på akuten vid Hallands sjukhus Halmstad bedöms och prioriteras genom standardiserade kontroller utifrån symptom och tecken på svår sjukdom. Denna bedömning görs för att kunna avgöra vilka patienter som riskerar att bli svårt sjuka och för att dessa ska få vård först. När det är många sökande kan ändå väntetid uppstå. Det är ovanligt att väntetiden är sju timmar på akuten. Väntetiderna avgörs av det medicinska behovet oberoende av patientens ålder.
Hade omhändertagandet av Valter sett annorlunda ut om han sökt vård mitt i veckan, det vill säga är bemanningen annorlunda på helgerna, både i antal och kompetens?
– Bemanningen för alla yrkeskategorier på Hallands sjukhus är högre dagtid och på vardagar, men då genomförs också fler patientbesök, utredningar och undersökningar. Under jourtid fokuseras arbetet på vård som inte kan anstå till dagtid på vardagar.
Finns det tillräckligt med kompetens för att ta hand om svårt sjuka barn på helger och nätter?
– Barn och ungdomar som söker vård på Hallands sjukhus tas om hand av läkare från den specialitet som krävs. Barnavdelningen bemannas av vårdpersonal med särskild kompetens kring barns behov. Läkare från olika kliniker har det medicinska ansvaret beroende på typ av sjukdom. Om patienten blir svårt sjuk flyttas patienten till intensivvårdsavdelningen. Det finns även möjlighet att konsultera experter på universitetssjukhus och vid behov remittera vidare till fortsatt vård där.
Av Ivo:s utredning framgår att det gjorts en rad avsteg från gällande rutiner. Bland annat kontrollerades inte Valters vätskebalans, smärtorna lindrades med morfin men orsaken utreddes inte, man avvaktade med att göra skiktröntgen och ordinerade inte fasta. Vad berodde dessa avsteg från rutinerna på?
– I efterhand är det svårt att ge något tydligt svar. Initialt har man misstänkt en mindre allvarlig åkomma och då togs endast infektionsprover. Det är oklart om man kontrollerade saltbalansen i kroppen, men det hade varit optimalt att göra detta. Sedan bedömde man att patienten var i behov av vätska, vilket ledde till ordination av dropp. I efterhand ser vi att det hade varit värdefullt att utreda med röntgen. När Valter fick ett hjärtstopp visade det sig att akutvagnarna på barn- och ungdomskliniken saknade en mängd saker som hade behövts, bland annat utrustning för att frigöra luftvägarna. Varför fanns inte detta på plats?
– Akutvagnen på avdelningen var vid tiden för händelsen utrustad i enlighet med då gällande rutin. Att akututrustning anländer med akutcykel beror på att ”larm om livshotande tillstånd barn” kan inträffa var som helst på sjukhuset. För att undvika att denna situation uppkommer igen har avdelningens akutvagn uppdaterats med ytterligare utrustning.
Ivo konstaterar att personalen inte hade tillräcklig kännedom om gällande rutin när det uppstod behov av hjärt-lungräddning. Hur är det möjligt?
– HLR och simuleringsträning genomförs regelbundet med berörd personal. Trots detta uppkom fördröjningar i larmkedjan. HLR är en situation där medarbetare från flera kliniker snabbt ska samarbeta kring många moment på ett effektivt sätt. Eftersom delar av larmteamet redan ringts in till avdelningen i samband med patientens försämring kan det ha uppfattats som att ”larm om livshotande tillstånd barn” redan var utlöst. Ingen vårdpersonal eller ansvarig chef klandras av Ivo för det som hänt. Finns det situationer när berörd personal bör hållas ansvarig och i så fall vilken typ av situationer?
– Bedömer Ivo att man brustit i sitt yrkesutövande kan man kritiseras för det. Vid grov oskicklighet kan Ivo överlåta år Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) att förelägga om disciplinåtgärder.
Birgitta Ekstrand Lagerqvist hänvisar övriga frågor till Ivo, bland annat om dödsorsaken klarlagts via Ivo:s utredning och om det var den glass och saft som Valter erbjöds som ledde till hjärtstoppet.
Ivo svarar via pressekreteraren Hanna Fellenius:
– Ivo har inte utfört en utredning av dödsorsaken. Det som står i beslutet är tänkt att beskriva orsaken till det hjärtstopp som patienten drabbades av. Hjärtstoppet hävdes sedan och cirkulation kom åter. (Trots flera operationer efter hjärtstoppet gick inte Valters liv att rädda, reds.anm.)
Ser Ivo det som problematiskt att vården har lägre bemanning och inte all kompetens på plats under nätter och helger? Märks det en skillnad i de anmälningar som görs av allvarliga händelser, det vill säga är det vanligare att de sker på helger och nätter?
– Vårdgivaren ska ha den personal och utrustning som behövs för att bedriva en god och säker vård alla timmar på dygnet. Ivo har som uppgift att tillse att vårdgivaren har detta. Ivo har inte sett någon tendens till att fler allvarliga händelser inträffar på natten eller helgen.
Tittar Ivo på ansvarsfrågan vid lex Maria-anmälningar och klagomål eller krävs det att vårdgivaren gör en anmälan av enskilda personer?
– Vid lex Maria-anmälningar är fokus på vårdgivarens patientsäkerhetsarbete och inte på enskilda yrkesutövare. Vid klagomål kan kritik riktas mot både yrkesutövare och verksamheter. Om det finns skäl att utreda vissa yrkesutövare så kan Ivo öppna ärenden och utreda dessa.
Vad krävs för att enskild hälsooch sjukvårdspersonal ska hållas ansvarig?
– Vid kritik av hälso- och sjukvårdspersonal så innebär det att de inte har arbetat utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och inte givit en sakkunnig och omsorgsfull vård (PSL 2010:659). Finner vi på Ivo att det bör fattas beslut om prövotid, återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvård så anmäler vi ärendet till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) som fattar formella beslut.
Anser Ivo själv att man har tillräckliga redskap för att agera/markera mot personal som äventyrar patientsäkerheten?
– Ja, men det är HSAN som fattar formella åtgärdsbeslut kopplade till enskild vårdpersonals yrkesutövande.