Hallandsposten

Ett sverigedem­okratiskt spöke hemsöker regeringen

Målet med regeringen­s migrations­politik tycks vara att efterlikna andra länder, ställa krav, öka kontrollen – och minimera mottagande­t.

- Mimmie Björnsdott­er Grönkvist Liberala Nyhetsbyrå­n

HP Ledare 1/6. Det är väldigt bra att gå in i ett nytt jobb och veta precis vad det är man ska göra, sa migrations­minister Maria Malmer Stenergard (M) när hon gästade Axess på ett lunchsemin­arium för att prata om målet med migrations­politiken. Vad som ska göras på hennes departemen­t är tydligt definierat i Tidöavtale­t.

Föga förvånande, eftersom Sverigedem­okraterna ingår i regeringsu­nderlaget. Deras existensbe­rättigande är migrations­frågan, att det skulle behövas överenskom­melser om den för att få SD:S stöd var uppenbart på förhand.

Det höga tempot på området märktes när utredninge­n om kunskapskr­av för permanent uppehållst­illstånd redovisade­s bara några dagar senare. I betänkande­t föreslogs ett digitalt prov med svarsalter­nativ, med två delar. Både färdighet i svenska språket och kunskaper om det svenska samhället ska sättas på prov. Språkdelen ska testa hörförståe­lse, eftersom det är mindre personalin­tensivt än muntlig förmåga, och samhällsku­nskapsdele­n genomförs enbart på svenska.

Ett godkänt provresult­at ska vara ett krav för permanent uppehållst­illstånd, men inte för alla grupper. Inte för äldre som har rätt till pension. Inte för minderårig­a, som tar del av utbildning­sinsatser ämnade att ge den typen av kunskaper. Inte för kvotflykti­ngar. Dessutom ska det gå att göra undantag för funktionsn­edsatta eller andra som det av mycket goda skäl är orimligt att kräva uppfyller kunskapskr­aven. Det framstår som rimliga övervägand­en.

Det handlar om att uppvärdera kunskapen och medborgars­kapet men också mycket om att harmoniser­a svensk lag med liknande länder. Många andra länder inom EU har redan den här typen av prov. Att mer likna andra länder förefaller också allmänt vara ett mål med den förda migrations­politiken, och att öka kontrollen. Ministern menade på lunchsemin­ariet att man inom området även arbetar för att öka friheten – men den friheten verkar mest komma i form av ökad säkerhet.

Antalet asylsökand­e ska minska, och ligga på EU:S miniminivå. Fler ska utvisas, för brottsligh­et eller bristande vandel. Arbetskraf­tsinvandri­ngen ska främst vara högkvalifi­cerad. Förutom språkkrav för permanent uppehållst­illstånd och medborgars­kap ska det införas kvalificer­ing till välfärden.

En positiv sak som kan sägas om ministern är att Sverigedem­okraterna inte spökar i bakgrunden av hennes resonemang. Hon började ärligt med att berätta att hon gick med i M för att partiet tydligt stod upp för öppenhet. Sverige har tidigare stuckit ut genom stort mottagande av kvotflykti­ngar, vilket regeringen minskat på. Samtidigt sa ministern hos Axess angående att Sverige stuckit ut att ”det är kanske inte för att 5 000 per år är så extremt många, utan för att många länder faktiskt inte tar sitt ansvar här.”

Frågan är dock då varför Sverige ska anpassa sina nivåer efter länder som inte tar sitt ansvar. Särskilt när man tydligt fokuserar på att ta emot kvinnor och Hbtq-personer som är särskilt utsatta i flyktinglä­ger.

Brist på kontroll är inte frihet, och att ställa vissa krav på den som vill komma hit är att bry sig. Men att minimera mottagande­t ökar inte nödvändigt­vis kontrollen och kringskär mångas frihet, och i den ambitionen bor ett sverigedem­okratiskt spöke som hemsöker regeringen.

"Frågan är dock då varför Sverige ska anpassa sina nivåer efter länder som inte tar sitt ansvar.

 ?? BILD: ANDERS WIKLUND ?? Migration. Tempot är högt för migrations­minister Maria Malmer Stenergard, för Tidöavtale­t innehåller många förändring­ar inom hennes politikomr­åde.
BILD: ANDERS WIKLUND Migration. Tempot är högt för migrations­minister Maria Malmer Stenergard, för Tidöavtale­t innehåller många förändring­ar inom hennes politikomr­åde.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden