Deras tång blir sallad på japansk restaurang
Halland:
Kan tångodling bidra till att stärka Hallands framtida livsmedelsproduktion? Blickarna riktas mot Glommen där företaget Kobb lanserat en sallad som nu serveras på restauranger i Sverige. Dessutom kan norra Europas största odling hamna utanför Varberg – om vindkraftparken Galene blir av.
Skyltfönstret kunde knappast varit större när Halmstadkocken Jacob Holmströms förrätt presenterades under årets Nobelmiddag. På bästa sändningstid satte Tareq Taylor tänderna i gulbetan som bakats med alger.
– Smakerna här är otroligt fina, sade kändiskocken inför tv-publiken.
På ett kontor i Glommens hamn, en gråmulen eftermiddag långt från Blå hallens elegans, berättar Cajsa Torell om vad hon helst slänger ihop i köket när hon ska använda alger. Eller tång, som det faktiskt handlar om.
– Jag har två saker. Pesto är väldigt gott, till pasta eller bara på en krutong eller som tilltugg. Det andra är majonnäs på tång. Då tycker jag det är väldigt gott med dill och citron till.
Hon är vd på det Göteborgsbaserade foodtech-företaget Kobb som 2017 gav sig in i tångindustrin. I augusti etablerade de sig i Falkenbergs kommun och delar där lokaler med Blue fields, vilka sedan tidigare odlar tång i Glommen.
Skillnaden är att Kobb just här inte koncentrerar sig på själva odlingen, utan förädling av tången som produceras längre upp i Bohuslän. Deras egen tångsallad, gjord på sockertång och framtagen med hjälp av matkreatören Frida Ronge, serveras numera på den japanska restaurangkedjan Sushi Yama runt om i Sverige.
– Från att bara jobba med odling till att också de facto göra konkreta produkter, det är ett jättestort steg.
På menyn har den fått namnet Nogowa och liknar den sjögrässallad som brukar komma med en sushibeställning.
– Vi tänker oss att det är en sallad som man använder bland annat inom det asiatiska köket.
Och mer ska det bli. Cajsa Torell berättar att man har ett projekt tillsammans med en ”större aktör” där förhoppningen är att få ut en tångbaserad produkt på mathyllorna.
– Det är inte bara till någon maträtt med tång som krydda, utan den har huvudrollen även där.
I dag producerar Kobb i genomsnitt ett halvt ton i veckan. Ambitionen är att växla upp till tre ton det kommande året. Och det kommer bli långt mycket mer om deras planer på en storskalig odling utanför Varberg blir verklighet. Men den odlingen hänger på att OX2 kan bygga den havsbaserade vindkraftsparken Galene. En avsiktsförklaring har tecknats tillsammans med Kobb (och Nordic Seafarm) som innebär att man ska undersöka möjligheten att odla tång mellan vindkraftsturbinerna.
En första testodling är redan på gång för att ta reda på mer om havsmiljön. Går allt som tänkt handlar det om flera tusen ton om året. Enligt Cajsa Torell motsvarar det 300 fullastade lastbilar med tångråvara och odlingen skulle bli norra Europas största. Allt skulle dock inte gå till tångsallad.
– Det görs olika tester med tång i olika material: i plast, i betong, i djurfoder, livsmedel, i gödsel, hudvård, kosttillskott...
Cajsa Torell menar att det krävs investerare som delar deras entusiasm och vågar satsa på branschen.
Utvecklingen följs noga av både Region Halland och Falkenbergs kommun. På regionen pågår ett arbete med en förstudie om den ”blåa näringen” och dess potential, både ur ett kommersiellt syfte men framför allt för att säkra länets livsmedelsproduktion.
– Om klimatförändringar sätter press på livsmedelsproduktionen på land måste vi börja blicka mot havet, säger David Andersson, en av dem som arbetar med förstudien.
Bland annat letar man efter en möjlig plats för en framtida hubb där företag kan samlas för att bidra till utvecklingen. Om Glommen är aktuellt ger inte förstudien något svar på, men David Andersson nämner verksamheter inom teknologi och innovation som viktiga byggstenar för att göra tångodling mer effektiv och förutsägbar.
–Alla sådana saker som gör att det här kan accelerera, det är vi intresserade av så klart.
Även om det andas optimism bland somliga har utbredningen av nya näringar till havs inte mottagits lika väl hos andra. De storskaliga vindkraftparkerna utanför den halländska kusten fick fiskare att rasa och påtala hur en redan ansträngd fiskenäring riskerar att utrotas.
Cajsa Torell ser deras verksamhet som en chans för människor att kombinera fiske med tångodling.
– Det är fortfarande väldigt nytt och då vet man inte alltid vilka möjligheter som finns. Till exempel kommer vi behöva arbetskraft till våra odlingar och det är också en möjlighet för fiskenäringen att jobba med både fiske och tångodling.