Många kroppsdelar måste skyddas i kylan
Människokroppen är i grunden anpassad för ett tropiskt klimat och extremkyla påverkar kroppens alla system. – Man kan se kyleffekter redan vid 10-15 plusgrader, säger överläkaren Albin Stjernbrandt som forskar om kylans effekt på hälsan.
En riktig köldknäpp drar över landet och på många håll rapporteras om rekordtemperaturer. Men vad händer med kroppen när det blir riktigt kallt?
– Ska man vistas utomhus är det viktigaste att klä sig bra. Lager på lager är bra med ett vind- och vattenskyddande skal längst ut. Och självklart varma skor och vantar, säger Albin Stjernbrandt, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus och som forskat om kylans effekter på kroppen.
Klassikern lager på lager är bra eftersom man lättare kan anpassa kläderna beroende på hur mycket man rör sig. Att svettas och sen bli kall är ingen bra idé eftersom det ökar kyleffekten.
Händer och fötter är extra utsatta och den som håller på med mobilen eller försöker få upp ett lås ska tänka sig för. Det är bättre att skriva sms inomhus eller i alla fall i en skyddad miljö som en busskur eftersom vinden påverkar kyleffekten mycket.
Kyla påverkar skelettmuskulaturen och gör att den blir långsammare och vi får en sämre kraftutveckling. Det upplevs som att vi blir svagare och fumligare när vi blir kalla. Eftersom muskelspänning är kroppens mest effektiva sätt att höja kroppstemperaturen får vi icke-viljestyrda muskelspänningar i till exempel nacke och axlar. Det kan leda till stelhet och värk om det pågår länge.
– Att röra sig är ett bra sätt att undvika att bli nedkyld. Hoppa på stället när du väntar på en buss till exempel, säger Albin Stjernbrandt.
Men det krävs inte -40 för att riskera kylskador. Redan vid 10-15 plusgrader påverkas kroppen negativt, särskilt om det också är blött och blåsigt. Men ju lägre temperatur, desto större risk för generell nedkylning.
– Om du är stilla i låga temperaturer kan kroppstemperaturen sjunka till 35 grader och då börjar kroppens system att fungera sämre.
Men det krävs balans för hur mycket kläder vi kan ha på oss och ändå kunna röra oss.
– Ansiktet är extra utsatt och det är det vanligaste stället för förfrysningsskador eftersom det är svårt att klä det varmt. Det kan vara bra att hålla koll på vita fläckar som indikerar början på en förfrysningsskada.
Det kan till och med hända att tårvätskan i ögonen fryser även om det är extremt ovanligt.
– Det finns beskrivningar om att kontaktlinser skulle kunna frysa fast men det är ingenting jag själv har träffat på.
Det är svårt att sätta någon exakt gräns för hur länge någon kan vara ute i kyla vid en viss temperatur. Det beror på vem du är, kläderna och också vind och fukt.
Vi stirrar oss ofta blinda på temperaturen men den säger inte allt, säger Albin Stjernbrandt.
Luftvägarna är en annan del som påverkas kraftigt av kyla. Kall luft torkar och kyler andningsorganen och gör att de drar ihop sig, många kan få hosta. Personer som har astma och kol är extra känsliga och kan behöva begränsa tiden utomhus vid låga temperaturer.
Andra som är extra utsatta är de med kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom. När blodkärlen drar ihop sig på grund av kylan ökar blodtrycket vilket är negativt för dem.
– På gruppnivå är kvinnor känsligare än män och äldre känsligare än yngre eftersom båda grupperna har en lägre värmealstrande förmåga.