Skryt, avundsjuka och arrogans – så känner du igen en narcissist
De flesta människor är vad psykiatriker kallar sunda narcissister. Men var går gränsen för en narcissistisk problematik? – Det förekommer en hel del missuppfattningar kring vad begreppet narcissism egentligen innebär, säger psykiater Peder Björling.
Många blandar ihop narcissism med antisocial personlighetsproblematik eller psykopati. Men det är stor skillnad, både i hur de fungerar och vad som lär orsaka störningen.
Det menar Peder Björling, psykiater på Psykiatri Sydväst i Huddinge och specialist på personlighetssyndrom. Han berättar att personer med antisocial personlighet har en grundläggande brist på känslomässig empati och är egentligen ganska obrydda över relationer.
– Deras handlingar syftar till att få fördelar som pengar, kickar eller annan tillfredsställelse och de bryr sig inte om det lidande det kan orsaka. De har ofta en grandios bild av sig själv och tycker att de har en självklar rätt att ta för sig. Psykopater är personer med antisocialt personlighetssyndrom som dessutom begått allvarliga brott.
Personer med narcissism har däremot förmåga till empati – men tappar den ofta.
– Deras handlingar syftar till att stärka självbilden och andras bild av dem. De bryr sig väldigt mycket om andras åsikter om dem.
En annan missuppfattning är att det finns ”normala” personer och narcissister.
– I själva verket har vi, och bör ha, viss tillgång till det som kan kallas sund narcissism. Det är det där inom oss som kan aktiveras om vi blir kränkta, får kritik, känner oss undervärderade, avvisade eller då vi misslyckas med något. Då är det viktigt att vi, på ett balanserat sätt, kan försvara självkänsla och självbild. Samtidigt ska vi kunna ta in verkligheten och den återkoppling vi får. Annars kommer vi inte kunna anpassa oss för att fungera bättre. Peder Björling ger ett exempel: – De flesta har nog varit med om en situation då de fick någon slags kritik, till exempel ”Det är tredje gången den här veckan jag få ta hand om middagsbestyren ensam, varför kan du inte hjälpa till mer?” Den som då svarar ”Nu får du ge dig, jag har faktiskt haft jättemycket på jobbet och dessutom missade du föräldramötet förrförra veckan!”, slår ifrån sig kritiken, skyller ifrån sig och verkar inte ha tagit in den andres upplevelse.
Förhoppningsvis kan personen, när den lugnat sig, ta mer hänsyn till den andre och säga: ”Förlåt att jag blev sur, jag kan förstå att det varit jobbigt att det hamnat extra mycket på dig denna vecka. Jag ska försöka tänka på det”.
– Om man gör detta väldigt mycket, har svårt att lugna sig och se mer nyanserat på den andres upplevelse och sin egen roll, så har man kanske överskott av narcissism. Det kommer att leda till mer friktion i ens relationer, både privat och på jobbet. Det kommer också innebära att man mår ganska dålig i perioder.
Inte bara att man känner sig missnöjd och arg på andra, utan också att man känner sig distanserad, missförstådd och missnöjd med sig själv.
Vad krävs för diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom?
– Det är när de problemen är så stora att det orsakar lidande och problem att fungera i livet. Personer som får den diagnosen har, åtminstone i perioder, mått mycket dåligt och inte klarat av basala saker i livet. Det kan handla om återkommande depressioner, missbruk och suicidtankar. Man har ofta svårt att behålla nära relationer och det fungerar sällan långvarigt på arbetsplatsen.
Vem blir narcissist?
– Det man vet om vem som utvecklar narcissistisk personlighetssyndrom är att 40 till 60 procent av förklaringen är genetiska faktorer. Man vet inte exakt vilka, men troligen ingår sådant som från födseln påverkar hur känslig man är för
"Det märks genom att de ofta behöver framhålla att de är bra eller duktiga på olika sätt. Det kan också märkas genom att de ofta vill minimera andras framgångar och ter sig avundsjuka eller småaktiga.
Peder Björling Psykiater
sociala signaler, hur starka känslor man har och hur man reglerar dem.
När det gäller miljöfaktorer så har man sett två mönster hos föräldrar som kan öka risken för narcissism, säger Peder Björling. Den ena är om föräldrarna betonar styrka, prestation och perfektionism samtidigt som de ignorerar eller blir arga när barnet känner sådant som förknippas med svaghet, till exempel ledsenhet, skam och oro. Den andra är när föräldrarna generellt inte speglar barnets känslor och bemöter deras behov.
De studier som gjorts pekar på att narcissism är nästan dubbelt så vanligt hos män. Män skattar också högre på svårigheter med empati och på avundsjuka.
Att känna igen en narcissist är inte alltid så enkelt, eftersom personer med det personlighetssyndromet kan vara ganska olika. Ett gemensamt drag som ofta syns utifrån är det starka behovet att få beundran, berättar Peder Björling.
– Det märks genom att de ofta behöver framhålla att de är bra eller duktiga på olika sätt. Det kan också märkas genom att de ofta vill mini
mera andras framgångar och ter sig avundsjuka eller småaktiga.
Narcissister kan vara empatiska och omtänksamma då de har sin självbild i balans och en bra relation till dig. Men om de haft en motgång eller om det uppstått en friktion i en relation så framstår de som kritikkänsliga, attackerande och kompromisslösa.
– I en konflikt med en sådan person kan de vara alldeles för arga, vägra se egna misstag eller ansvar för det som hänt. Kanske kräver de att man ska lägga sig platt och be om ursäkt eller så försvinner de bara, som att de bestämt sig för att man är en dålig person som de nu helt struntar i.
Det finns även andra tecken, exempelvis att personen kämpar hårt för att vara ”bäst” på ett eller annat sätt. Som då den får beröm i och för sig verkar uppskatta det, men samtidigt inte verkar kunna känna sig lugn med att vara en okej människa. En person som ältar motgångar och ofta känner sig undervärderad eller förbigången av andra.
– Kanske upptäcker du att personen inte bara ställer höga krav på att bli behandlad extra väl av andra, utan också ställer mycket höga krav på sig själv.
Det relaterar till begreppet sårbar narcissism. Det avser en person har en instabil och upphöjd självbild men samtidigt känner sig dålig eller värdelös. En sådan kan kontinuerligt känna sig misslyckad och nästan hata sig själv, säger Peder Björling.
– Det som gör det förvirrande för omgivningen är att personen ofta försöker dölja detta ”svaga” i enskilda situationer och ändå har mekanismerna där den skyller ifrån sig, talar med förakt om människor och på andra sätt beter sig som om de var grandiosa.i realiteten är det ganska få personer med narcissistiskt personlighetssyndrom som under lång tid bara är i det grandiosa läget. Utifrån de stränga kriterierna för diagnosen så är det ganska osannolikt att man kan leva ett liv där man inte stöter på stora motgångar som också drabbar en själv. Så hur vet jag om jag har en narcissistisk problematik?
– Om man känner igen sig i beskrivningen av narcissistiska mekanismer och att dessa orsakar stora problem, då kan man ha övermått av narcissism eller till och med narcissistisk personlighetssyndrom. De flesta med hög grad av narcissism kämpar för att slippa känna skam och kan sällan känna sig nöjda med annat än att man är bäst. De är avundsjuka och kan känna stort förakt för andra. I synnerhet om ens självbild blir angripen eller om en annan människa verkar ”svag”. Många upplever också att det är svårt att känna sig riktigt nära andra människor. Konkurrens om vem som är mest värd, att man döljer sina svaga sidor och själva obehaget i känna sig beroende av en annan människa, gör det svårt med närhet.
"De flesta med hög grad av narcissism kämpar för att slippa känna skam och kan sällan känna sig nöjda med annat än att man är bäst.
Peder Björling Psykiater