Politiker tveksamma till ÖB:S nya linje
Flera riksdagspartier är tveksamma till ÖB:S föreslagna nya inriktning för Sveriges försvar. Kristdemokraterna säger nej till att försena uppbyggnaden av fyra brigader och föreslår dessutom en femte.
I samband med att Folk och Försvar håller sin årliga rikskonferens i Sälen inleder partierna i försvarsberedningen arbetet med sin kommande rapport om Sveriges framtida försvar.
Rapporten ska vara klar i april och föreslå nya riktlinjer för den militära upprustningen. Som viktigt underlag finns ÖB:S militära råd som kom i november. De råden har fått många att höja på ögonbrynen.
Där anges en ny inriktning för upprustningen jämfört med vad riksdagen beslutade om 2020. Då beslutades att armén ska ha tre mekaniserade brigader och en reducerad brigad till 2030. Nu vill ÖB senarelägga det målet till 2035 och i stället satsa på att snabbare få fram två mekaniserade brigader med hög tillgänglighet och beredskap. Tanken är att en av de två brigaderna ska vara redo att sättas in i Natoaktiviteter efter att Sverige blivit Natomedlem.
ÖB konstaterar att det kommande medlemskapet i Nato ”ställer krav på delvis andra förmågor och prioriteringar” jämfört med nuvarande inriktning.
– Jag känner en stor tveksamhet i att förlänga verkställandet av redan fattade beslut ytterligare, säger förre försvarsministern Peter Hultqvist (S).
Att Sverige bara skulle ha två brigader 2030 är, enligt honom, ”väldigt lite”.
– Då ska man ha klart för sig att krigföring också innebär förluster av både materiel och soldater. Så det här är en svag organisation, den är för svag för dagens förhållanden, anser jag, säger Hultqvist.
Kristdemokraterna skriver i en ny försvarspolitisk rapport att försvarsbeslutet från 2020 ska genomföras fullt ut och inte får fördröjas, utan snarare bör påskyndas.
– Ryssland bedöms kunna återuppbygga sina stridskrafter på fem år. Då är det orimligt att det ska ta oss mer än tio år att få tre (fulla) brigader på plats, säger partiets försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson.
Förutom att tre fulla brigader och en reducerad ska finnas 2030, så vill KD se ytterligare en full brigad till 2035.
– Även vid ett Natomedlemskap skulle det ta månader att få hjälp av allierade markstridskrafter. Vi behöver förstärkningen både för vår egen säkerhet och för att kunna stötta Finland och Baltikum, säger Oscarsson.
KD föreslår till exempel också en tredje ytstridsflottilj för att skydda sjötransporter till och från Göteborg.
Sverigedemokraterna ställer sig frågande till ÖB:S råd, men påpekar liksom de andra partierna, att man inte tagit ställning till dem än.
– Nu förskjuter man uppbyggnaden av armén längre bort, och det är inte riktigt vad erfarenheterna från Ukraina säger, uppger Sven-olof Sällström (SD).
Centerns försvarspolitiske talesperson Mikael Larsson tycker att det ÖB skriver är bra.
– Men jag vill ändå understryka att vi får inte tappa takt i uppbyggnaden, säger han.
– När det gäller det militära försvaret måste vi öka på takten. Det är något vi verkligen kommer att få återkomma till i nästa rapport.
Liberalernas försvarspolitiske talesperson Anna Starbrink tycker att det är viktigt att tidigare försvarsbeslut som fattats faktiskt genomförs.
"Det här är en svag organisation, den är för svag för dagens förhållanden.
Peter Hultqvist (S) förre försvarsministern
Försvarsberedningens ordförande, moderaten Hans Wallmark, vill inte recensera ÖB:S militära råd innan försvarsberedningen gått igenom dem.
– De här råden tar vi till oss, men exakt hur det kommer att bli avvägt i försvarsberedningen, det får slutrapporten i april visa, säger han.