Nick Söderblom efter hjärtinfarkten: ”Har tagit mitt liv ifrån mig”
I nästan hela sitt liv har Nicklas ”Nick” Söderblom, 57, gått i fronten för hälsa och träning, han har testat sina gränser både mentalt som fysiskt och känt sig som ”Nick the Superman”. Hjärtinfarkten i januari ställde allt på ända – han överlevde, men tappade sin identitet och är fortfarande sjukskriven. – Det är illa, jag mår skitdåligt. Jag har många år kvar att leva, men det här har tagit mitt liv ifrån mig, berättar Nick som nu vill dela med sig för att hjälpa andra i liknande sits.
Det var i januari i år, när Oskarströmssonen Nick Söderblom och vännen Tine Hartz befann sig i Marbella, Spanien, som den tidigare kändistränaren i Hollywood, hälsoprofilen och Robinson-deltagaren fick problem med hjärtat.
Första symtomen kom när han joggade på stranden, men det släppte när han slutade springa. Dagen efter kom det tillbaka när han cyklade på gymmet, men försvann strax därpå.
När Nick, som numer bor i Frillesås, och Tine skulle köra till Estepona en morgon blev situationen dock värre.
– Det började knyta sig, nästan som att jag fick kramp. Men det var så lite, jag visste inte om det var på riktigt eller om det var inbillning. Men Tine är polis och jag är deltidsbrandman så då var det ingen tvekan om att vi åker in för säkerhets skull.
– Jag sprang in där på akuten och sa att jag hade något problem med hjärtat. De satte på EKG och så var det då hjärtattack. Sedan blev det ambulans till Marbella.
Hjärtinfarkten kunde ha kostat honom livet.
– Det som räddade mig var att jag kom in i tid och fick nitroglycerin och sådant så det lugnade ned sig. Det som händer är att man får syrebrist i en del av hjärtat och då dör den delen. Nu hade jag lite skador på hjärtat, men det skulle läka sa läkarna.
Nick Söderblom är förvånad över det han råkat ut för. Nu vill han uppmana andra att ta minsta symtom på allvar.
– Om man känner någonting, så åk in, även om det är inbillning. Det är bättre att åka in för säkerhets skull för det kan ju vara kärlkramp och sådant som man har innan man får en riktig hjärtattack. Och kan det hända mig som har tränat hela mitt liv och skött min kost och inte har något fett i kroppen, då kan det hända vem som helst. Hade läkarna någon teori om varför det hände?
– Det är ju så tråkigt för man får ingen förklaring. Man lämnas ovetande. Jag vet ingenting och för mig är det väldigt, väldigt jobbigt mentalt. Hade jag varit överviktig och haft högt kolesterol så hade jag accepterat det bättre. Men hela min livsstil och allt jag har jobbat med har bara gått i baklås. Jag är fortfarande sjukskriven. Samtidigt är du inte den första vältränade och hälsosamma personen som råkar ut för något sådant här?
– Nej, och det har jag kollat. Det sista året är det mer, framför allt män, hockeyspelare, fotbollsspelare, som har dött i hjärtattack av ingen anledning. Det är fler nu det sista året än på 30 år, och vad det kan bero på är det ingen som vet, säger Nick som även betonar att merparten av utryckningarna som brandman görs till personer med hjärtstopp.
När HP träffar Nick Söderblom har det gått cirka tio månader sedan hjärtinfarkten. Enligt Nick är han inte längre den han brukade vara.
– Jag kämpar varje dag med mig själv och med mina tankar mentalt, berättar han.
Hur illa är det?
– Det är illa, jag mår skitdåligt. Jag har många år kvar att leva, men det har tagit mitt liv ifrån mig, kan man säga.
På vilket sätt har det tagit ditt liv?
– Hela min livsstil, allt jag föreläste om och allt jag har hjälpt andra människor med ... det är som att man skulle bygga en Ferrari och så säger man att det här är världens snabbaste bil, men så sitter det en Opelmotor i. Det blir liksom inte trovärdigt.
Tidigare, när jobbiga saker inträffat, har han alltid kunnat kavla upp ärmarna och kört vidare ändå.
– Men nu får jag fan inte upp ärmarna. Vad ska jag göra nu? Acceptera det? Jag kan ju inte göra det heller. Men jag måste ändå göra det, jag måste inse att jag inte kan åka Vasaloppet eller Vättern på den nivån jag var innan. Jag får lägga mig på en nivå som är normal, men jag har aldrig varit normal. Jag har varit den där som jobbat på High Chaparall och slängt mig ned från tak, jag har varit den där galningen och levt livet på gränsen för det har gett mig endorfiner och allt.
Som ung motocrossåkare i Halmstad har han brutit både armar och ben. Att det nu är hans hjärta som är skadat innebär en helt annan mental påfrestning, säger Nick.
– Utan hjärta klarar man sig inte, men ett brutet ben går bra. Det är en stor jäkla skillnad. Jag är en fighter in i det sista, men just hjärtat ...
– De satte in två stentar, metallbitar, och jag är också utbildad ingenjör och vet vad metall är. Det expanderar ju inte om man skulle ha högre puls så när jag tränar nu blir det ett motstånd i min hjärna. Jag vill inte komma upp i för hög puls.
Nick Söderblom säger att han aldrig har varit sjukskriven eller tagit medicin, att han alltid har tränat sig frisk.
– Jag har säkert adhd och sådana saker och jag gillar att ta ner mig själv genom träning, för att inte vara stressad, ha ångest och vad det kan vara. Jag har tränat mig frisk, men det kan jag inte längre. Nu vill de hellre ge mig med
icin, antidepressiva och jag vill inte ta skiten.
Men du har gjort det ändå?
– Ja, de tvingar mig nästan. Vill jag inte ta medicinen då måste jag få elchocker. Elchocker i huvudet, på mig som är frisk, egentligen bara för att jag är lite orolig för mitt hjärta? Nu ska man inte prata skit om läkarna, men det är så lätt att man bara accepterar vad läkarna säger.
– Det är biverkningar på alla de medicinerna jag redan tar, och antidepressiva ska vi inte prata om. Jag är inte en depressiv människa, jag är mer en ångestladdad människa för det som har hänt med mitt hjärta.
Träningen har varit en mental ventil för Nick Söderblom, en frizon. Han tränar fortfarande, men inte alls på samma sätt.
– Jag har fått börja om på något vis, jag försöker hitta någon annan glädje i livet. Det är skitjobbigt.
– Jag har tappat min identitet. Nick ”Superman”... jag är inte den människan längre. Varken för mig själv eller för andra.
Tror du andra ser det så, som att din hjärtattack är en sorts misslyckande?
– Nej, det tror jag inte. Och därför vill jag berätta om det. Man ska prata om det, om det är cancer, hjärtattack eller vad det är, så ska man inte vara rädd att visa sina svagheter och prata om det för det är viktigt. För min skull och för andras skull som sitter med liknande saker.
När HP ställer frågan om hur Nick tänker framöver, vad han ser för steg att ta, dröjer han för första gången med svaret.
– Jag försöker varje dag hitta glädjen med livet, hitta nya utmaningar. Men jag är samtidigt limiterad med det som driver mig. Jag har lagt mer tid på att vara med min dotter och med min mamma, medan hon lever, man blir lite mer ödmjuk och snäll. Man tittar runt lite och ser var jag ska lägga min tid. För det kan ta slut vilken dag som helst, det är det ingen som vet.
– Det är en daglig ångest och stress över hur jag ska kunna gå vidare. Men till slut glömmer man väl det, säger han.
Du har aviserat att du ska coacha en ny träningsgrupp i januari, hur blir det med det?
– Det vet jag inte. Jag måste se framåt ifall jag ska börja jobba, men just nu är jag orolig för hjärtat. Jag går runt och tycker det gör ont.
” Jag försöker varje dag hitta glädjen med livet, hitta nya utmaningar