Debutanten som vill få ungdomar att läsa mer
”Vi kommer ändå bara bli becknare”. Titeln på högstadieläraren Rihab Garcis debutbok är hämtad från ett samtal med en av hennes tidigare elever. – Det var en eye-opener, att så här känner våra barn. Det är jättesorgligt, säger hon.
Titeln är dyster, men att läsa Rihab Garcis bok är mer som att färdas i en sprudlande känslomässig – och verbal – bergochdalbana. Berättelsen om högstadieeleverna Samir, Selma, Sebbe och deras lärare Leila kränger mellan energidrycksrusiga höjder och realistiska dalar i en litterär stil som får medelålders svennar att kasta sig över Slangopedia.
Att becknare betyder langare vet de flesta, men gähda, cok och mizeria? Rihab Garci skrattar och konstaterar att ortenspråket i boken är en viktig identitetsmarkör, men också ”ganska basic slang” som vem som helst kan googla.
– Det var jätteviktigt för mig att ungdomarna i min bok skulle prata sitt eget språk. Det ska vara autentiskt, det ska vara hemma, det är så här de pratar. Det betyder inte att de inte kan rikssvenska, det är en del av deras identitet, säger hon.
Rihab Garci skrev boken med flera uttalade mål i huvudet. Sedan många år arbetar hon som högstadielärare i bland annat svenska och vet hur svårt det är att få ungdomar att läsa och ta till sig det skrivna ordet.
– Jag vill att ungdomar ska vilja läsa mer och faktiskt läsa ut en hel bok och inte känna att det blir övermäktigt. Och jag vill att de ska identifiera sig mer i det de läser och tycka att det är kul att läsa.
Rihab Garci har alltid älskat att skriva och drömt om att bli författare sedan hon var 13 år gammal. Som dyslektiker hade hon från början svårare med läsningen, men böcker som Jonas Hassen Khemiris banbrytande debutroman ”Ett öga rött” gav henne lust och inspiration att läsa vidare.
– Den är skriven på en väldigt speciell svenska och jag kommer ihåg att det var så befriande att få läsa något som var så mycket närmare mig i språket.
”Vi kommer ändå bara bli becknare” skiljer sig en del från andra ungdomsböcker eftersom den vid sidan av Samir, Sebbe och Selma också har en vuxen huvudperson. Att läraren Leila skulle ha en lika viktig roll i boken som högstadieungdomarna var viktigt för Rihab Garci.
– Jag jobbar mycket med ungdomslitteratur i min undervisning – och jag har alltid saknat vuxenperspektivet. Jag har känt att i de historier som berättas om våra barn och ungdomar är det oftast inte närvarande. I den här historien vill jag förklara innebörden av en lärare som ”goes the extra mile”, säger hon.
Hon har egna erfarenheter av hur viktigt det är med lärare som ser och bryr sig. Både på högstadiet och gymnasiet hade hon mentorer som verkligen kämpade för henne.
– De såg till att jag kom till skolan och gjorde det jag skulle göra, även om jag hade svårt att sitta still och fokusera. Och jag minns att det betydde så mycket att det fanns utomstående vuxna som brydde sig – för varför skulle de?
I dag hoppas hon att hon själv ses som läraren som inte tvekar att göra det lilla extra för sina elever – även utanför skoltid. Men hur hinner och orkar hon med allt? Utöver jobbet som lärare är Rihab Garci också trebarnsmamma och influerare med populära konton på bland annat Tiktok och Youtube.
– Jag får den frågan hela tiden och jag vet inte hur jag gör, men jag ser till att hinna med det. Det är ett jätteklyschigt svar, men ”I
” Jag jobbar mycket med ungdomslitteratur i min undervisning – och jag har alltid saknat vuxenperspektivet
love what I do and I make time for it”. Och att jobba med ungdomar, det är mitt kall i livet, svarar hon.