Skolans problem är brist på disciplin
Friskolor och fritt skolval ger mångfald vilket bidrar till att lyfta resultaten i svensk skola genom studiero, struktur, disciplin och pedagogisk flexibilitet. Det skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.
HP debatt 10/1. De senaste veckorna har svenska elevers resultat i kunskapsundersökningen Pisa återigen skapat stor debatt om tillståndet i den svenska skolan. Ännu en gång faller Sverige i rankingen. Att svenska elever tappar i mätningen är bekymmersamt.
Svensk skolas grundproblem är brist på disciplin, stökiga lektioner, svagt ledarskap, låga akademiska förväntningar och att en stor mängd elever har brister i det svenska språket. Trots detta kretsar skoldebatten kring friskolesystemet, när 84 procent av landets elever går i en kommunalt driven skola.
I Halland går 9 av 10 elever i kommunal skola i årskurs 9. Då blir det särskilt märkligt när många skyller det skrala resultatet för svensk skola i Pisaundersökningen på friskolesystemet och det fria skolvalet.
Det är uppenbart att utmaningen för den svenska skolan finns i helt andra delar.
Att svensk skola behöver mer av disciplin är något Pisachefen Andreas Schleicher lyfter fram. Det finns stora problem med störande moment på lektioner och svenska elever har ofta sen ankomst. Det handlar om brist på studiero och bristande ledarskap.
Här finns mycket att göra oberoende av vem som driver skolan, men friskolor har i många avseenden kommit längre. De erbjuder skolor där tydliga regler, disciplin och studiero är självklart, kombinerat med höga akademiska förväntningar på eleverna.
Den höga andelen elever som inte har med sig svenska hemifrån påverkar kraftigt årets Pisaresultat. Faktum är att om vi tittar på Pisaresultaten hos elever med minst en förälder född i Sverige, och jämför med motsvarande elever i andra länder, så når vi en femteplats. Det är en försämring från andraplatsen i OECD 2018, men inte så dramatisk som det har beskrivits. Värdet med jämförelsen är att den riktar ljuset mot de elever som behöver mest stöd och de områden där insatser måste sättas in.
Pisaresultaten 2018 visade att friskoleelever presterade bättre i matematik och läsförståelse. Friskolorna bidrog alltså till att lyfta kunskapsresultaten i just dessa ämnen där Sverige nu har halkat ner.
Motsvarande analys har ännu inte gjorts av 2022 års prov. En analys från i år av TIMSS, en internationell kunskapsmätning i matematik och naturvetenskap, visar att förekomsten av skolor med olika driftsform har bidragit till att lyfta resultaten även för elever i kommunala skolor. Självfallet görs också framsteg i kommunala skolor som inspirerar fristående skolor. På så sätt stärker vi hela det svenska skolsystemet. Alla – även de elever som inte gjort ett aktivt skolval – gynnas med andra ord av att det finns flera skolor att välja på.
Friskolor och fritt skolval ger mångfald vilket bidrar till att lyfta resultaten i svensk skola genom studiero, struktur, disciplin och pedagogisk flexibilitet.
Låt oss ta vara på kraften som finns i hela det svenska skolsystem, lära av varandra och på allvar förbättra lärmiljön i vardagen där elever, lärare och skolledare verkar. Att skylla på friskolor kommer inte att bidra till att lösa den utmaning som Pisaresultaten tydliggör.