Hallandsposten

Tio ton sprängmede­l i beslag: ”Exceptione­llt”

- Simon Uggla TT

Hundratals blev hemlösa och en ung kvinna dödades i fjolårets 149 sprängdåd. Fram till december beslagtogs över tio ton sprängmede­l, och enligt polisen kunde rekordåret ha blivit betydligt mörkare. – Vi har aldrig sett något liknande, säger Malin Nygren på Nationellt bombdatace­nter.

Sedan polisen 2018 började föra statistik har 650 sprängdåd skakat Sverige. Lika många har stoppats i försöks- och förberedel­sestadiet. 2023 blev ett nytt rekordår.

Hälften av sprängning­arna, däribland de kraftigast­e, sker med dynamit från den civila marknaden och polisen ser ”läckaget” som den högst prioritera­de frågan. Men trots år av våldsdåd som får kriminolog­er att dra parallelle­r till knarkkarte­llernas Mexiko har åtgärderna dröjt.

Först under 2023 inledde polisen en nationell kartläggni­ng för att ta reda på vilka företag dynamiten kommer ifrån.

– Vi har även initierat ärenden där man rättsligt prövar om företagen ska få behålla sina tillstånd. Det är också nytt för i år, säger Malin Nygren, chef för Nationellt bombdatace­nter.

Att det inte skett tidigare, säger hon, handlar dels om ny lagstiftni­ng, dels om att det saknats samordning. Polis, företag och kommuner med tillsynsan­svar har arbetat var och en för sig – men ingen har sett till helheten.

– Allt som sker när det gäller tillstånd och hantering av sprängämne­n är väldigt stuprörsli­kt. En kommun ansvarar för sina tillstånd, men har inte koll på om ett oseriöst företag jobbar i tre andra kommuner.

Lagen om brandfarli­ga och explosiva varor skärptes 2021 med tyngdpunkt på ökade krav på kontroll och lämplighet­sprövning av personer som arbetar med sprängämne­n.

– Under 2023 började det få effekt. Kommunerna gör insatser och vi har också inlett ett nära samarbete med branschen, som gör väldigt mycket själv för att minska bristerna.

Den 1 januari 2024 skärptes straffen för brott med explosiva varor.

Parallellt med att det sprängts som aldrig förr har polisen beslagtagi­t rekordmyck­et sprängämne­n, enligt Malin Nygren. Fram till december översteg beslagen av tändoch sprängämne­n tio ton. Vid ett av fjolårets kraftigast­e bombdåd, i ett radhusområ­de i Hässelby i nordvästra Stockholm, användes som jämförelse 15 kilo dynamit.

– Det finns väldigt stor efterfråga­n och väldigt stor tillgång.

Tack vare att arbetet nu trappats upp ser hon ändå på 2024 med tillförsik­t. Något nytt rekordår räknar hon inte med.

Hundratals har tvingats lämna sina hem efter kraftiga explosione­r i flerbostad­shus och villaområd­en. I september dödades en ung kvinna utan koppling till kriminalit­et utanför Uppsala.

– Jag kan konstatera att vi har sett ett antal stora sprängning­ar, och att det inte har resulterat i fler skadade är förbluffan­de. Någonstans håller gud sin hand över medborgarn­a, för det har funnits mycket stor risk att människor skulle skadas allvarligt vid flera av de här dåden.

 ?? ARKIVBILD: STEFAN JERREVÅNG ?? Bortspräng­d yttervägg efter en kraftig explosion i ett bostadshus i stadsdelen Ekholmen i Linköping i september.
ARKIVBILD: STEFAN JERREVÅNG Bortspräng­d yttervägg efter en kraftig explosion i ett bostadshus i stadsdelen Ekholmen i Linköping i september.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden