Så får vi fart på bostadsbyggandet
Om vi inte kommer tillbaka till ett bostadsbyggande i takt med behoven kommer det få stora negativa konsekvenser för hela samhället under lång tid. Det skriver Martin Klang från Byggföretagen i Halland.
HP debatt 13/1. Det är kris för bostadsbyggandet här i Halland. Hög inflation, stigande räntor och allt högre byggkostnader har inneburit en tvärnit i nybyggnationen. Regeringen har satt den långsiktiga inflationsbekämpningen överst på agendan. Men byggbranschen är i behov av en högre byggtakt här och nu. Och hela samhället behöver en livskraftig byggbransch för att vi ska komma till rätta med bostadsbristen.
Det krävs skarpa åtgärder för att öka bostadsbyggandet och behålla framtidstron. Men tiden är knapp och reformkraften behöver fokuseras på rätt områden. Därför har Byggföretagen låtit analysföretaget Evidens räkna på vilka reformförslag som får störst positiv effekt på bostadsbyggandet, utan att vara inflationsdrivande eller dyra för statskassan.
Mildare amorteringskrav är en kraftfull åtgärd för att stödja bostadsbyggandet. En procents lägre amorteringstakt skulle öka efterfrågan på bostadsrätter med cirka 30 procent redan 2024. Med fallande räntenivå, fler sysselsatta hushåll till följd av befolkningsökning och högre inkomster stärks effekten och 2026 kan efterfrågan öka med runt 10 000 fler nya bostadsrätter till totalt drygt 25 000. Därtill stärks även efterfrågan på småhus.
Reformering av presumtionshyressystemet gör fler hyresrättsprojekt lönsamma. På grund av två hovrättsdomar har reglerna för årliga hyreshöjningar tolkats om.
I huvudsak begränsas hyreshöjningen till hälften av den höjning andra fastigheter kan ta ut, fastighetsvärdena faller och nyproduktionen har blivit olönsam. Problemet kan lösas med en smärre justering i lagtexten.
Friare hyressättning i nyproduktion sänker marknadsrisken och stärker investeringsviljan i hyresrätter genom förbättrat driftnetto och högre fastighetsvärden. Effekten blir störst där behovet av bostadsbyggande är som störst – på tillväxtorter och i regioner med stora industrietableringar. Det finns ett färdigutrett förslag som bara är att skicka ut på remiss.
När marknaden inte producerar nya bostäder i en omfattning som kan möta behoven är det i första hand de betalningssvaga grupperna som får svårast att komma in på bostadsmarknaden. Om vi inte kommer tillbaka till ett bostadsbyggande i takt med behoven kommer det få stora negativa konsekvenser för hela samhället under lång tid framöver. Låt 2024 bli året vi vänder krisen.