Extremhöga halter PFAS i stormskum på stranden
Laholm: PFAS transporteras hela tiden från land till hav och tillbaka igen. Det skum som syns på stränderna vid stormar kan innehålla 440 000 gånger mer PFAS än riktvärdet för dricksvatten.
– Jag skulle inte vilja komma i kontakt med något som innehåller så höga halter, säger professor Ian Cousins.
Ian Cousins är verksam vid Stockholms universitet och betraktas som en av världens främsta experter på PFAS. Nyligen berättade han i forskningstidskriften Havsutsikt om hur de skadliga ämnena rör sig mellan hav och land.
– PFAS finns i överallt i havet men i högre halter i kustområden eftersom det kommer från floderna och ut i havet, säger Ian Cousins.
På havsvågorna bildas hela tiden små bubblor. PFAS egenskaper gör att det ansamlas i bubblornas ytor. När bubblorna spricker bildas små droppar – aerosoler.
– Aerosolerna transporteras med vinden från hav till land, säger Ian Cousins.
Och förr eller senare tillbaka till havet igen, kan tilläggas. Professor Cousins har beskrivit fenomenet som ”en kontinuerlig cykel”.
Att PFAS inte bara stannar i havet har man upptäckt ganska nyligen. Forskningen i Danmark ligger långt framme.
På danska västkusten har man bland annat undersökt det skum som lägger sig på stränderna vid hårda vindar. Skummet är en välbekant syn inte minst för hallänningar som besökt stranden under eller efter en storm.
På danska västkusten fann forskarna att Pfas-koncentrationen i skummet kunde vara extremt hög: 1 700 000 nanogram per liter vatten. Det svenska riktvärdet för dricksvatten ligger på 4 nanogram.
– Jag skulle inte ens vilja röra vid sådant här havsskum – det kan vara extremt förorenat, sade Ian Cousins till Havsutsikt.
I intervjun med HP står han fast vid uttalandet. Men nyanserar det en smula.
– Det går inte genom huden. Men jag skulle inte vilja komma i kontakt med något som innehåller så höga halter. Hade jag barn skulle jag inte vilja att de lekte med skummet eller att man skojar och gör ett ”skägg” där det hamnar nära munnen, säger han.
– I Danmark har man mätt halterna av PFAS i grundvatten och i gräs. Där har man sett att det är mycket högre halter några hundra meter från havet och sedan går halterna snabbt neråt. Största påverkan är alltså nära kusten. Det här kan vara viktigt om man tar ut dricksvatten ur egen brunn väldigt nära kusten eller använder gräs till kossor, säger Cousins.
Det här mättes på danska västkusten. Är det likadant på den svenska västkusten?
– Det är mer stormigt där med mycket högre vågor. Men vi vet inte. Jag tror att det kan finnas en påverkan i Halland också, men inte lika stor som på västkusten i Danmark.
Det skulle vara intressant att forska på det.
– Jag har sett på Linkedin att det finns folk som mätt PFAS i skummet även på den svenska västkusten, men jag har inte sett något resultat som har blivit publicerat ännu. Och vi kommer att göra forskning även i Sverige, men börjar i Danmark.
PFAS har kallats för ”evighetskemikalier” som inte bryts ner i naturen. Men enligt Ian Cousins betyder det inte att situationen bara kommer att bli värre och värre ju längre tiden går. Åtminstone inte här på land.
– De mest farliga Pfas-ämnena har nu fasats ut. De kommer att sänkas i havet, men det kommer att ta rätt lång tid. Till sist hamnar de i djuphaven och blir ganska utspädda eftersom det finns så mycket vatten där. Det tar flera decennier.
– De nya ämnen som används transporteras inte lika lätt i form av aerosoler. Jag tror inte att det blir lika stora problem med dem, säger Ian Cousins.