Kommuner som lyssnar på unga fattar klokare beslut
Kommuner som vill arbeta med ungas delaktighet i samhället måste basera sina beslut på fakta om och från unga. Det skriver Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
HP debatt 16/1. Många beslut som fattas av kommun och region påverkar ungas vardag. Ungdomar är experter på hur det är att vara ung i dag och har rätt att vara med och påverka, här och nu, men också för att de är framtidens demokratibärare.
Att unga är delaktiga, sluter upp och har kunskap om hur en demokrati fungerar är avgörande för demokratins överlevnad.
Ungdomsenkäten Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) har funnits i 20 år. Över 200 kommuner har någon gång genomfört Lupp och 100 kommuner gör det återkommande, däribland Halmstad, Hylte, Varberg och Laholms kommuner som regelbundet genomför Lupp.
Enkäten tillhandahålls kostnadsfritt av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Nu är anmälan till 2024 års Lupp öppen. Myndighetens mål är att ännu fler kommuner väljer att genomföra Lupp för att få bättre kunskap om vad unga tycker och göra unga delaktiga.
Med hjälp av Lupp kan kommuner få insikt i hur unga har det och vad de tycker om olika saker, som fritid, skola, familj, hälsa, trygghet, arbete, samhälle och demokrati. Det är kunskap som behövs för att fatta beslut som speglar ungas levnadsvillkor, vardag och framtidsdrömmar.
Lupp är mer än en enkät. Lupp möjliggör ett långsiktigt utvecklingsarbete där kommunens unga står i centrum. Som en del av Lupp-cykeln involveras ofta unga för att ge inspel till såväl tolkningen av resultaten som lämpliga åtgärder. Det är viktigt att unga och politiker i kommunen möts i uppföljningen av Lupp. Ett sätt att arbeta som nyttjas av flera kommuner är att anlita unga kommunutvecklare som arbetar vidare med Lupp-resultaten och fungerar som en länk mellan unga och kommunens tjänstepersoner och politiker.
Enligt en ny rapport från
MUCF tycker 97 procent av kommunerna som använder sig av Lupp att enkäten bidrar till att göra unga mer delaktiga. I ungefär hälften av kommunerna har Lupp bidragit till faktiska förändringar i kommunens ungdomspolitik. Flera kommuner berättar om hur Lupp har bidragit till att ungdomsfrågorna prioriterats högre i den kommunala verksamheten och ökat ungas delaktighet i processerna. Det finns exempel på konkreta åtgärder som med relativt enkla medel kunnat genomföras tack vare Lupp, som mötesplatser för unga och förändringar i skolmaten.
Utöver att involvera unga i arbetet med Lupp finns det några saker som är betydelsefulla för att lyckas i arbetet. Som ett politiskt beslut om att återkommande genomföra Lupp och att arbetet förankras i de olika förvaltningar inom kommunen som arbetar med frågor som rör unga. Det är också viktigt att redan från början tydliggöra hur resultaten från Lupp-undersökningen ska tas omhand, att se på Lupp som mer än en enkät.
Skolan är det bästa stället att genomföra Lupp och nå ut med arbetet. En bra samverkan med skolan är därför nödvändig. Det finns även vinster med att samverka externt i arbetet med Lupp. Exempelvis med näringslivet när det gäller kompetensförsörjning och med civilsamhället när det handlar om en meningsfull fritid för unga.
Kommuner som verkligen vill arbeta med ungas delaktighet i samhällsutvecklingen och värna demokratin måste basera sina beslut på fakta om och från unga och involvera de unga i processen. Unga har rätt att vara med och påverka både sin egen vardag och samhällsutvecklingen. Lupp gör det möjligt.
Psykisk ohälsa. Den ökande psykiska ohälsan, inte minst bland unga, är djupt oroväckande och något vi i Sverigedemokraterna ofta lyfter.
Den senaste tidens oroligheter och med ett sämre ekonomiskt läge i vårt land där allt fler hamnar i en svår ekonomisk sits påverkar den psykiska hälsan ytterligare.
Sverigedemokraterna och övriga regeringspartier har enats om en rad viktiga åtgärder för att förbättra vården, öka tillgängligheten och stärka det förebyggande arbetet, och där viktiga satsningar görs för att motverka psykisk ohälsa och suicid. Vi tillskjuter bland annat 10 miljoner till ideella organisationer som ger medmänskligt stöd via hjälplinjer och chatt.
Dessa organisationer gör en fantastisk insats, men det är tydligt att de ensamma inte kan hantera den omfattande problematik och det behov som finns. Vi menar att ytterligare åtgärder och resurser krävs för att nå alla som behöver stöd och hjälp.
Trots ett tydligt behov och omfattande protester lades den tidigare nationella hjälplinjen ned år 2020, vilket vi anser var ett mycket olyckligt beslut.
Vi i Sverigedemokraterna arbetar därför för att återinrätta en nationell hjälplinje som ett komplement till den ideella sektorn.
Vi menar att en nationell hjälplinje spelar en viktig roll i att erbjuda stöd och hjälp till dem i akut behov. Genom att samla resurser från både det offentliga och den ideella sektorn kan vi skapa en robust och omfattande struktur och med det skapa bättre förutsättningar för att möta den ökande psykiska ohälsan .
Ingen ska behöva stå ensam utan stöd och hjälp i svåra stunder. Vi kommer fortsatt driva på regeringen åt rätt håll, i den här frågan som i många andra viktiga frågor.