Snabba personer huttrar och fryser mer än långsamma
Var du sämst i klassen på 60 meter? Då kanske du saknar ett protein som gör de snabba muskelfibrerna större. Och i så fall fryser du förmodligen mindre än dina snabba vänner. – De som saknar det här proteinet och klarar sig bra i kylan återfinns över huvud taget inte bland medaljörerna i OS i explosiva sporter, säger professor Håkan Westerblad.
Det låter som en märklig koppling, men en studie vid Karolinska Institutet har kunnat påvisa att det finns ett tydligt samband mellan olika typer av muskelfibrer och förmågan att hantera kyla. I korthet handlar det om att kroppens muskler består av två huvudtyper av fibrer: Långsamma och snabba. Men hos omkring en femtedel av världens befolkning är de snabba muskelfibrerna mindre än hos övriga, eftersom de saknar ett protein som heter alfa-aktinin-3.
Och det innebär att dessa människor reagerar annorlunda när de fryser. Eller rättare sagt: Deras muskler reagerar smartare.
Detta menar Håkan Westerblad, som är professor i cellulär muskelfysiologi vid Karolinska Institutet. Han förklarar:
– När man börjar frysa så aktiveras de snabba muskelfibrerna så att man börjar huttra och skaka. Och det är ett ganska ineffektivt sätt att producera värme.
– Men de långsamma fibrerna ökar i stället sin grundtonus, alltså grundaktiviteten, lite grann. Då skakar man inte, utan man bara spänner sig lite mer. Man brukar ju känna att axlarna åker upp och så vidare när man fryser. Det är den tonus-ökningen som är bättre hos de som har en stor del långsamma fibrer i musklerna.
Med andra ord: De som har stora, snabba muskelfibrer huttrar lättare. Vilket inte är en lika bra metod att hålla värmen som att höja grundaktiviteten i musklerna. Så om du tillhör den femtedel av befolkningen som saknar proteinet som gör de snabba muskelfibrerna större – då klarar du kylan bättre.
Kanske kan det vara tröst för de som haft svårt att hävda sig i sporter som premierar snabbhet.
– Ja, de som saknar det här proteinet och klarar sig bra i kylan, de återfinns över huvud taget inte bland medaljörerna i OS i explosiva sporter. Om du ska bli riktigt bra måste du ha de genetiska förutsättningarna, säger Håkan Westerblad. Kan man själv påverka kroppen och få den att sluta huttra?
– Ja, kanske om man fryser lite grann. Då kan man försöka slappna av. Men fryser man ordentligt så kommer man att huttra vare sig man vill eller inte.
Såvida inte man tillhör de som saknar proteinet alfa-aktinin-3 vill säga.
Det var när människan började röra sig från Afrika till kallare breddgrader som den gruppen ökade. Och än i dag är de vanligast på nordliga breddgrader där de kan använda sin grundtonus för att hantera kylan.
– I tidernas begynnelse när vi inte hade varma rum och kläder i mängd och det var en fråga om att överleva i ett ganska kallt klimat där det inte fanns så mycket mat – då var det energimässigt mycket effektivare med den höjda aktiviteten i långsamma fibrer än att huttra med de snabba fibrerna.
Det finns dock, påpekar Westerblad, flera andra faktorer som påverkar varje persons förmåga att inte frysa. Bland annat handlar det helt enkelt om tillvänjning.
– Om man är ute på hösten när det är fem grader varmt så fryser man ganska mycket. Om man i stället går ut i samma temperatur på våren så tycker man att det känns betydligt varmare. Så då har ju kroppen på lång sikt anpassat sig lite till de kalla temperaturerna.
– Och det handlar också om hur välisolerad du är. Är man fet så fryser man mindre. Men om du är mager – och dessutom har det här proteinet – då har du sannolikt lättare för att frysa.
"De som saknar det här proteinet och klarar sig bra i kylan, de återfinns över huvud taget inte bland medaljörerna i OS i explosiva sporter
Håkan Westerblad Professor i cellulär muskelfysiologi