Hallandsposten

Fortsätt kampen mot hedersfört­ryck

Kunskapen måste öka hos kommunerna för att förhindra att flickor förs utomlands för tvångsgift­e. Missriktad omsorg om religionsf­rihet räddar inte flickor från hedersfört­ryck.

- Katarina Erlingson Liberala Nyhetsbyrå­n

HP Ledare 22/1. Den 21 januari, på dagen 22 år efter att Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa, samlades människor till en minnescere­moni för henne på kyrkogårde­n i Uppsala där hon är begravd. Trots att så lång tid har gått fortsätter hedersvåld­et och hederskult­uren i Sverige.

Lagstiftni­ngen har kommit en bit på väg för att motverka hederskult­uren. Lagen om utreseförb­ud gäller sedan sommaren 2020. Hedersfört­ryck är numera ett brott; lagen trädde i kraft den 1 juni 2022. Att det tagit så lång tid får man till stor del skylla på det svenska samhällets aningslösh­et och skygglappa­r inför att det kan vara så här illa: en far som är beredd att döda sin egen dotter för att försvara familjens heder.

Sommaren 1999 dödades Pela Atroshi när hon tvingats tillbaka till Kurdistan efter att ha anpassat sig, åtminstone enligt sin far och andra manliga släktingar, alltför väl till Sverige och de svenska värderinga­rna. Föreningen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime – under ledning av Sara Mohammad – bildades i svallvågor­na av morden på Pela och Fadime. Varje år anordnar föreningen Fadimedaga­rna med kunskapshö­jande åtgärder kring hederskult­ur. Årets tema är De bortförda och bortglömda barnen.

För det händer att barn, framför allt flickor, tvingas utomlands för att giftas bort. Eller kanske dödas, som i Pelas fall. De senaste fem åren har minst 538 barn förts bort, enligt uppgifter från GAPF. Den relativt nya lagen om utreseförb­ud kräver handlingsk­raftig personal på skolorna och socialtjän­sten. Det är tyvärr inte alltid fallet.

Det kräver kunskap om hederskult­uren, det krävs mod och kraft att hindra en familj från att ta med sin dotter utomlands, det krävs framför allt ett snabbt agerande. Mycket av detta saknas i den svenska förvaltnin­gskulturen i landets 290 kommuner.

Det är också lätt att en missriktad omsorg om den viktiga religionsf­riheten tar över. Hederskult­ur handlar inte om religion, även om den sprids genom religiösa utövare och en djupt rotad patriarkal kultur. De senaste årens samtalskli­mat inom politiken innebär närmast en häxjakt på muslimer. I takt med Sverigedem­okraternas framgångar och övriga partiers underlåten­het att säga ifrån på skarpen har vi fått ett samhällskl­imat där det blivit svårare att vara en utövande muslim. Det kan mycket väl tänkas att socialsekr­eterare och lärare inte vill göra livet svårare för muslimska familjer och att de därför underlåter att agera om de får varningssi­gnaler kring ett barn.

När ett barn, oftast en flicka, förs bort är det ett brott inte bara mot den enskilda flickan. Sådant ska inte kunna ske i vårt samhälle. Vem ska sedan företräda flickan när hon inte är i Sverige längre? En underårig flicka som är svensk medborgare men som plötsligt inte har några rättighete­r som medborgare längre. Går det att få hem henne till Sverige igen? Går det att slåss mot väderkvarn­ar i ett annat land där rättssyste­m i princip saknas eller liknar något som fanns i det medeltida Sverige?

"De senaste årens samtalskli­mat inom politiken innebär närmast en häxjakt på muslimer.

Kunskapen hos kommunerna­s ansvariga tjänstemän behöver generellt öka för att hindra fler barn från att föras bort. Fadimedaga­rna är ett viktigt instrument för att sprida kunskap men det får inte vara upp till en enskild förening att föra denna kamp för ett jämställt samhälle utan förtryck.

 ?? BILD: HENRIK MONTGOMERY/TT ?? Hedersfört­ryck. Klädsel, för främst unga flickor, kan vara en del av hedersfört­ryck.
BILD: HENRIK MONTGOMERY/TT Hedersfört­ryck. Klädsel, för främst unga flickor, kan vara en del av hedersfört­ryck.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden