Krisen kan gynna klimatet när vi agerar mer hållbart
Vi återanvänder mer och slänger mindre. Krisen får oss att konsumera mer hållbart. Och forskare tror att beteendeförändringarna kan bestå – åtminstone vissa av dem.
Vi köper allt mer second hand.
Den ekonomiska krisen har fått oss att konsumera mindre. Men den har också fått oss att konsumera betydligt mer hållbart, säger konsumtionsforskaren och socialpsykologen John Magnus Roos vid Göteborgs universitet.
– Vi handlar mer second hand. I Sverige har det inte varit av främst ekonomiska skäl tidigare utan för att vi vill hitta något unikt, hållbarhetsargumentet har kommit på köpet. Men det kommer att bli av ekonomiska skäl, det ser vi i andra länder som har det tuffare, att man köper mer second hand.
Under förra året köpte genomsnittssvensken på second hand knappt 4,5 gånger. Mer än dubbelt så många gånger som tio år sedan.
Dessutom delar vi mer och kastar mindre, säger han.
– Det är bra för hållbarheten, att vi inte köper lika mycket nytt längre utan tittar mer på andra lösningar. Bilpooler till exempel.
Och matsvinnet minskar ordentligt. Vi är mer noggranna kring vad vi köper hem och ser till att äta upp det vi har innan vi köper nytt.
– Det har vi haft problem med
Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi. de senaste åren, så mycket som 20 procent av maten har kastats. Där kan vi förvänta oss en minskning, inte bara i konsumenternas hushåll utan också i butikerna, , säger John Magnus Roos.
Men inte bara positiva förändringar har skett i vår konsumtion på grund av den ekonomiska krisen. På minussidan finns att vi köper mindre ekologiskt.
– Men jag är övertygad om att de positiva förändringarna överväger de negativa. En ekonomisk kris är bra för ekologisk hållbarhet.
Efter tidigare kriser när konsumtionen gått ned, som under finanskrisen 2008, har människor börjat konsumera igen när ekonomin blivit
John Magnus Roos, konsumtionsforskare och socialpsykolog vid Göteborgs universitet.
BILD: ISAC LUNDMARK
bättre. Men den här gången blir annorlunda, tror Roos.
– Vi har aldrig haft en sådan hög nivå av miljötänk i samhället som nu. Människor vill inte känna att de går ned i standard för att de inte har råd, men däremot att konsumera mindre och rättfärdiga det med mer positiva argument.
Historiskt sett har dock materiella ting fått större betydelse när ekonomin går sämre, säger Roos. När alla inte har råd med nya saker blir det mer statusfyllt för de som faktiskt har det.
– Men nu får man snarare uppmärksamhet när man gör något gott, skänker till välgörenhet till exempel. Vi har nått en annan värderingsnivå nu jämfört med tidigare kriser, så det skulle vara konstigt om vi gick tillbaka till att prylar ger status.
Framöver kommer vi att fortsätta slänga mindre mat och handla mer second hand, tror han.
– När vi väl har fått in det som en vana, att slänga mindre mat, kommer det nog att bestå. För att det är något vi vill göra, och alltså ett önskat beteende som vi nu mer eller mindre tvingas till.
Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi, menar att i tider av kris anpassar människor sig till det rådande läget. Under pandemin innebar det till exempel att sluta flyga, nu innebär det att dra ned på utgifter.
– Vissa kommer märka att de här förändringarna som de gör funkar bra. Man kanske inte köper så mycket till fredagsmiddag till exempel, om det har varit viktigt tidigare, för man märker att vi har lika trevligt ändå.
Också Graffman tror att minskat matsvinn är en beteendeförändring som kommer att bestå, för att det är en av få fasta kostnader man kan laborera med för att minska sina utgifter.
– Ofta är det en mindre grupp som driver en förändring. Och när gruppen blir tillräckligt stor, då börjar ju folk runtomkring reagera. ”Okej det är så man ska göra”, och så blir det som en vågreaktion.
Om fem år tror hon att människor fortsatt konsumerar ungefär samma mängd som i dag, men att det som köps är mer hållbart.
– Jag tror så klart att fler och fler går över till att bli mer hållbara konsumenter, men det är en långsam process.