Os-satsningen på hyllan när Larsson blev poet
Målet var OS i Los Angeles 2028. Dit skulle kompisarna i JK National, Isac Larsson och Noa Swanling, nå genom stenhård judoträning i Europa och på stoppen utefter den Transsibiriska järnvägen under ett års tid. Men ett krig kom i vägen. Livet hann ifatt. Och Os-satsningen lades på hyllan. Det gav Isac, 23, chansen att plocka fram sin andra, okända sida; poesin. Diktsamlingen ”Att andas är inte att leva” är hans debut.
– Både jag och Noa insåg, under månaden i Palermo när vi tränade nästan varje dag, att vi inte hade den där glöden som skulle krävas för en full satsning till OS. Så jag kommer så väl ihåg när vi gick där en kväll på gatan och jag sa till Noa ”Tänk om jag bara skulle skita i judon och satsa på poesin”.
Och så blev det, där pandemin kom att förändra allt.
– Ja, det som hände under coronan var att jag fick smak på ett annat liv när vi inte, som kontaktsport, varken fick tävla eller ens träna. Jag hade tränat judo sedan jag var sju år så den hade varit en otroligt stor del av mitt liv. Jag älskar fortfarande judon och tränar lite då och då, men det är ju bara för att hålla igång.
Hur har reaktionerna varit? Det är ju en ganska tvär vändning och alla 23-åringar blir ju inte poeter.
– Nej, verkligen inte, skrattar Isac. – Så alla blev väldigt förvånade men enbart i positiv mening eftersom jag, utåt sett, alltid har varit den där klassiska idrottskillen som har lagt ner all tid på judon. Fast jag har hela tiden skrivit för mig själv.
I dag har Isac Charles Bukowski, Peter Lindfors och Tove Meyer som favoritpoeter.
Men så var det inte från början. – Nej, nej! Jag hade inte alls någon koll på poesi utan skrev bara ner mina tankar och funderingar. Och från att jag började har jag skrivit varje dag och ur det hittade jag formen som passade mig eftersom poesin är så fri, utan ramar och regler. ”Sprit, skärmar & sällskap” ”sprit skärmar sällskap vi behöver alla något för att rädda oss ifrån oss själva”
Det är väldigt uttrycksfulla och korta dikter.
– Ja, jag vill uttrycka mig så. Så mycket som möjligt, men med så få ord som möjligt.
Och de har alla en mörk underton för tid till eftertanke.
– Jag hittade ett tydligt tema. Det är samtidskritik mot det generella sättet att leva som vi gör i dag. Jag tror på att ifrågasätta saker. För även om man sedan kommer fram till att man gör rätt så har man ändå frågat sig det, förklarar Isac.
Det går också hand i hand med hans treåriga utbildning på Lunds universitet, där han just nu är utbytesstudent i franska Aix-en-provence nere på Rivieran och pluggar utvecklingsstudier. Det vill säga global utveckling kring klimatförändring, extremfattigdom och inkomstskillnader ur ett politiskt perspektiv.
Men att dikterna – som han först skriver för hand – skulle bli en bok var inte heller tanken från början.
– Nej, jag är ju tävlingsmänniska så det var mer att jag ville ha en bekräftelse
” Jag hittade ett tydligt tema. Det är samtidskritik mot det generella sättet att leva som vi gör i dag.
Isac Larsson
på något sätt om det var bra eller inte.
Till slut tog Isac ändå saken i egna händer och skickade poesisamlingen till fyra förlag. Och fick svar från två där LAVA till slut nu ger ut den. Hur valde du ut just de här 53 dikterna?
– Jag hade väl tusen i datorn så det var otroligt jobbigt. Skulle man välja något som man tror att alla andra tycker om eller det som jag själv tycker är bäst. Det fick bli det sista.
2019 vann Isac Jsm-guld efter att 2017 tagit Unm-silver och vunnit en stor ungdomstävling i Holland samma år. Den ett år äldre kompisen Noa Swanling hade 2019 redan två Sm-guld och ett Nm-silver.
– Vi har nått Sverigetoppen och för att kunna ta nästa steg krävs internationella sparringar. Så nu börjar vi i Italien, sa de hösten 2021. Så blev det inte.
– Tanken är väl att jag efter examen ska lägga på en master så att jag sedan förhoppningsvis kan börja jobba med extremfattigdomen inom FN, EU eller Sida, säger Isac.
Och visst ska ”Att andas är inte att leva” få en uppföljare så småningom.