Hallandsposten

Kristersso­n låter Jomshof härja fritt

SD:S Richard Jomshof kommer med allt värre uttalanden utan att statsminis­ter Kristersso­n verkar reagera. Det verkar inte finnas någon gräns för vad Jomshof kan säga.

- Naod Habtemicha­el Liberala Nyhetsbyrå­n

HP Ledare 24/1. Så hände det igen. Efter en någorlunda nedtonad inledning på året har Sverigedem­okraterna återigen lyckats skapa rubriker. I en intervju med Aftonblade­t öppnade justitieut­skottets ordförande Richard Jomshof (SD) nyligen för att förbjuda muslimska symboler i offentligh­eten. Bland annat eftersom symboler som halvmånar är ”problemati­ska” (22/1).

Som ordförande i justitieut­skottet är Jomshof välbekant med den grundlagsf­ästa religionsf­riheten. Utspelet borde därför ses som uddlöst i bemärkelse­n att syftet snarare är att signalera ett budskap än att vara föremål för faktisk lagstiftni­ng. Mer intressant är avsaknaden av en reaktion från statsminis­ter Ulf Kristersso­n (M), vilket har blivit allt vanligare i samband med att Sd-företrädar­e uttalar sig i strid med grundlägga­nde fri- och rättighete­r.

Förutom att Sverigedem­okraterna tycks göra allt i sin makt för att ytterligar­e fördröja ett svenskt medlemskap i Nato – och därmed sätter käppar i hjulen för svensk säkerhetsp­olitik – är statsminis­terns oförmåga att ta till orda just vad Sd-ledningen hoppas på.

För det är genom att både äta kakan och ha den kvar som Sverigedem­okraterna kommer ha blivit stärkta när det så småningom blir dags att göra bokslut över nuvarande mandatperi­od. Förutom SD:S sakpolitis­ka framgångar i Tidöavtale­t har Åkesson lyckats etablera bilden av ett parti som förenar en ansvarstag­ande roll gentemot den breda väljarkåre­n – och visa upp sig som ett vasst, reaktionär­t opposition­sparti för partiets egna gräsrötter.

I det ljuset agerar Richard Jomshof exemplaris­kt. Som ordförande i justitieut­skottet sitter han på ett av riksdagens tyngsta uppdrag. Å ena sidan står han inte sällan intill justitiemi­nister Gunnar Strömmer (M) och presentera­r ny lagstiftni­ng på regeringsk­ansliets officiella pressträff­ar. Å andra sidan begår Jomshof kränkande utspel om profeten Muhammed samma dag som Säpo varnar för att Sverige blivit ett ”prioritera­t mål” för islamistis­ka terroriste­r.

Ironiskt nog har förmågan att kombinera regerings- och opposition­srollerna varit ett historiskt framgångsr­ecept för

Moderatern­a. Som nyvald partiledar­e 1970 stöpte Gösta Bohman om M:s ideologisk­a inriktning. För politiskt intressera­de är det känt att partiet blev mer liberalt och dess framtoning bredare. Mindre känt är vilken strategisk­t viktig roll inflytelse­rika M-företrädar­e utanför regeringen hade under Fälldin-regeringen.

I slutet av decenniet brukade partisekre­terare Lars Tobisson (M) flitigt förekomma i media och ta avstånd från regeringen Fälldins ibland impopulära förslag – och därmed markera avstånd från en regering som Moderatern­a själva ingick i. När Bohman valdes åtnjöt partiet drygt 10 procent i väljarstöd. Ett decennium senare var resultatet mer än det dubbla.

"I dagsläget befinner sig Moderatern­a i en svacka i opinionen.

I dagsläget befinner sig Moderatern­a i en svacka i opinionen. Med drygt 17 procent har gapet mellan Kristersso­n och Åkesson ökat sedan valresulta­tet 2022. Men om M-ledaren inte förändrar den inslagna strategin som ger fritt spelrum för Åkesson och hans gäng riskerar avståndet i väljarstöd att öka, och cementeras till valrörelse­n 2026.

Kvar blir ett ännu svagare och mer marginalis­erat moderat parti som inte har lärt sig av sin egen historia.

 ?? BILD: FREDRIK SANDBERG/TT ?? Statsminis­tern. Varför tiger Ulf Kristersso­n?
BILD: FREDRIK SANDBERG/TT Statsminis­tern. Varför tiger Ulf Kristersso­n?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden