Stadsmissionen lyfter fram dold hemlöshet i ny rapport
Fler människor saknar ett tryggt och stabilt boende än vad statistiken visar, enligt Sveriges Stadsmissioner. Vräkningarna blir fler och fler barn drabbas, enligt årets rapport.
I sin rapport lyfter Stadsmissionen personer som befinner sig i dold hemlöshet. Med det menas människor som saknar ett tryggt och långsiktigt boende men som inte får det stöd de har rätt till eller behöver från samhället och därför inte syns i statistiken. Det kan handla om de som har blivit vräkta, våldsutsatta, har skulder eller av olika skäl inte har råd att få eller behålla en bostad.
– Det här är människor vi möter dagligen och som inte får hjälp från samhället, säger Åsa Paborn, talesperson för hemlöshet vid Sveriges Stadsmissioner.
Som en del i den nationella hemlöshetsstrategin som antogs 2022 gör Socialstyrelsen en kartläggning av hemlösheten i Sverige. Den kommer i slutet av januari, men redan innan den är släppt påpekar Stadsmissionen att den missar många av de utsatta eftersom definitionerna av hemlöshet är för snäva.
Senaste siffrorna om den nationella hemlösheten är från 2017. Då uppgavs 33 000 befinna sig i en hemlöshets situation.
Stadsmissionen har ett antal rekommendationer till beslutsfattare på både nationell och kommunal nivå om vad som skulle kunna göras bättre. En är att flera kommuner ska implementera “Bostad först”. Det innebär att hemlösa personer ska erbjudas en permanent bostad, utan krav på till exempel drogfrihet eller arbete. I dag är det bara 40 kommuner som använder det, enligt Stadsmissionen, trots att det är en erkänt lyckad modell.
Att arbeta mer för att förebygga vräkningar och involvera socialtjänsten när det planeras för nya bostäder är andra förslag.
– För att kunna göra något åt problemet måste vi se hela problemet. Att ha en fast och långsiktig bostad är avgörande för så mycket i livet.
Bostads- och socialpolitik måste kopplas ihop mer, säger Åsa Paborn.