Länsstyrelsen är spindeln i nätet om kriget kommer

Om kriget skulle komma är det länsstyrelsens uppdrag att samordna och koordinera arbetet mellan alla organisationer i civilförsvaret. – Ytterst så är det varken myndigheter eller försvarsmakten som bidrar till att vi har en stark motståndskraft i samhället. Utan det är vi alla som ska känna oss trygga med att vi kan motstå en kris, säger Christian Lundin, beredskapsdirektör vid länsstyrelsen i Halland.

Christian Lundin är tydlig med att det inte är länsstyrelsen som är ansvarig för krisberedskapen i Halland. Det ansvaret vilar istället i stor utsträckning på Region Halland och kommunerna, men länsstyrelsen har den övergripande bilden och ska fungera som ett stöd i planering och genomförandet av insatser.

– Det är bra om det sitter någon i mitten och får alla verksamheter att jobba i takt med varandra. Ytterst är det vårt ansvar att hålla ihop helheten vad det gäller ledning och samordning i länet, säger han.

Länsstyrelsen har därför, i högre utsträckning än andra civila myndigheter, arbetat med de här frågorna under lång tid. Att frågan nu har blivit ännu mer aktuell tycker han är bra.

– Vi som organisation har säkert ett försprång där. Vi har haft vår krisorganisation på plats sedan länge och byggt upp vår förmåga att hantera det , säger han.

Även om länsstyrelsen har en övergripande bild så behöver hela samhället rikta fokus mot frågan om hur vi klarar oss i en kris.

– Alla måste titta inåt i sina egna verksamheter. Allt från den enskilda medarbetaren, företagsledaren eller kommundirektören. Det budskap som vi fick från överbefälhavaren och regeringen kan tyckas tillspetsat, men det sätter situationen i det allvar vi befinner oss i, säger han.

När det kommer till planer och bedömda hot säger Christian att det aldrig utvecklas på det sättet som man tänkt sig.

– Det gäller att det finns en flexibilitet i verksamheten för att kunna möta olika händelseutvecklingar. Vi har en tradition av att prata och diskutera, nu kanske det krävs att vi i stället behöver hitta snabba lösningar.

Det är också viktigt att det finns en plan och beredskap hos den enskilde individen. Christian Lundin menar att det kommer bli ett större fokus på de olika civilförsvarsförbunden. Organisationer som har drabbats av nedprioriteringar i både tid och resurser de senaste decennierna.

– Min bild är att det finns en stor vilja att bidra. Det är en styrka i det svenska samhället, vi har något fint och mellanmänskligt där vi tar ansvar för något som är större än oss själva. Sedan gäller det att fånga in detta och systematisera det arbetet i Halland, säger han.

Ytterst poängterar Christian att det inte är myndigheter och försvarsmakten som bidrar till en stark motståndskraft i samhället vid kriser, utan det är varje individ och samhället tillsammans.

– Om alla ser över sin egen beredskap eller engagerar sig i ett civilförsvarsförbund så gynnar det hela samhället. Jag tror också att det kommer bli ännu viktigare framåt och att det kommer bli ett större fokus på deras verksamheter, säger han.

En extra dimension till krisberedskapen i Halland är att ett av Sveriges tre kärnkraftverk är placerat här. De potentiella riskerna med ett kärnkraftverk har inte varit okända och länsstyrelsen har haft en krisberedskap sedan Ringhals togs i bruk men frågan har ställts på sin spets i och med kriget i Ukraina.

– Det vi har sett i Ukraina är hur kärnkraftverk har använts som ett maktmedel. Det har vi kanske inte tänkt på tidigare och där tror jag att det behövs arbetas fram olika strategier för att möta det.

Christian Lundin tillägger dock att när det kommer till just kärnkraften och säkerheten vid krig så är det ytterst Energimyndigheten som leder den frågan.