Skelettfynden under Lilla torg kittlar Halmstadborna
Halmstad:
Den stora mängden skelett och det mystiska svärd som hittats under Lilla torg har väckt Halmstadbornas nyfikenhet. När arkeologen Andreas Johansson gästade Stadsbiblioteket på lördagen fylldes lokalen till sista plats. ”Vet ni något mer om svärdet?” och ”Vad gör ni med alla skeletten” var några av de frågor som sökte svar.
– Oj, oj, oj, så mycket folk! konstaterade Charlotte Sikö Helin när hon välkomnade publiken till årets första Vetenskapscafé, som tillägnats just fynden under Lilla torg.
Andreas Johansson, arkeolog på Hallands konstmuseum i Halmstad, kunde inte ge svar på alla frågor, men gav en inblick i den del av Halmstads historia som väckts till liv genom den nya utgrävningen.
Sedan den förra utgrävningen, som utfördes 1932, har det varit känt att stora delar av Lilla torg bestått av franciskanerkonventet
Sankta Anna (en mer världstillvänd variant av kloster) med en kyrka. Man vet numera också att klostret invigdes 1494, men togs ur bruk redan 1531, då Danmark (som ju Halland tillhörde då) blivit protestantiskt och inte ville ha kvar katolska munkar.
Vid den förra utgrävningen lämnade man däremot stora delar av torget orört, inklusive kyrkan, eftersom de delarna inte skulle byggas om då. Det är förklaringen till att man nu hittat en massa nya gravar, totalt 61 stycken.
– Förutom dessa 61 gravar, som är avsedda som gravar, har man hittat två gropar med skelettdelar. De är fascinerande och vi vet inte varför de grävts på det sättet. En tanke är att det handlat om ett pesteller kolerautbrott, men det vet vi inte ännu.
Av de totalt 61 gravarna har 15 hittats där kyrkan låg. Andreas Johansson förklarade:
– De 15 personer som begravts i kyrkan är förmodligen personer som har skänkt pengar till klostret, medan övriga antagligen inte har någon koppling till kyrkan. En idé är att platsen där de hittades varit en allmän begravningsplats, en annan att klostret senare använts som hospital. När vi får resultaten av olika analyser kommer vi att kunna säga mer.
Graven med det ovanliga svärd, som HP berättat om tidigare, var en av de 15 som legat inne i kyrkan. Flera i publiken ville veta mer om svärdet och dess ägare, men Andreas Johansson manade till tålamod.
– Svärdet är nu skickat för konservering och analys. Dateringen ligger i samma spann som kyrkan, det vill säga 1494-1531, men det var förstås inte vem som helst som begravdes med ett svärd.
Andreas Johansson påminde om att Halmstad vid den här tiden även hade ett kloster vid Klammerdammsgatan, Sankta Katarina kloster, som var ett dominikanerkonvent.
– Den plats där Östras hade sin brödbutik inne i stan stod i princip rakt över altaret i Sankta Katarina kyrka.
Detta kloster upptäcktes i samband med utgrävningar på 1940-talet och man hittade då bland annat en riddargrav, som senare kunde identifieras som kvarlevorna efter riddaren Påvel Laxman.
Vid lördagens Vetenskapscafé var det flera som undrade vad man gör med alla skelett som hittas. Även här blev Andreas Johansson svaret skyldig, men kunde berätta att man efter utgrävningarna på Lilla torg 1932 skickade alla kranier och lårben till Lund för fortsatt forskning.
– Men det blev aldrig någon forskning utan de skickades tillbaka till Halmstad och finns nu i ett lager här. Resterande skelettdelar återbegravdes i ett fundament under Lilla torg. Vad som händer med de nya skeletten vet jag inte ännu.
– Vi får hoppas att man begraver dem mer anständigt än under en uteservering, konstaterade Charlotte Sikö Helin.
Göran Magyar, chefläkare